0251-131040 (08-16)|info@multitriathlon.se

Blogg.multitriathlon.se - Multisport, rullskidor & triathlon

blogg.multitriathlon.se

1310, 2019

På löpbanan igen!

By |oktober 13th, 2019|Jessica Pariola Fridlund, Produkter|0 Comments

 

Denna veckan har jag varit helt och hållet smärtfri i låret, men har ändå valt att inte springa igen. Inte förrän nu under helgen vill säga.

Jag går en utbildning via jobb på 12 veckor och var fjärde vecka är vi på plats i skolan. Dvs det blir som ett måndag till fredag till, vilket jag inte är något särskilt stort fan av :) Oavsett så har det varit en sådan vecka nu. Barnen har aktiviteter varje kväll, vilket innebär att det har blivit många tidiga morgnar för att få ihop allt. Tisdag, onsdag och torsdag drog träningen igång mellan 4.30-5.00 och det har varit från 1,5h till 2h (cykel och crosstrainer). Cykel är lite skönare för då kan jag åtminstone bli kvar hemma och cykla på min trainer. Annars är det upp och iväg till gymmet. Ganska lätt när man vet att det är den enda tiden som kommer funka. Men det krävs självklart också att man är tråkig och lägger sig tidigt :) Också lite lättare när man vet att det gäller en vecka, annars blir det oftast nån enstaka morgonpass då och då. Oftast på helgerna när barnen är hos oss, brukar vara färdig innan de vaknat då.

Igår hade jag cykling på schemat, 3 timmar. Var sjukt pepp när jag såg förste man nånsin gå under 2h på en mara! Därefter testlöpte jag 3km och det gick kanon! 4.58-tempo helt smärtfritt! Kunde väl inbilla mig att jag kände något, men det hör till :)

Idag började jag med ett kort och hårt simpass. Brukar oftast simma 300ingar, men idag var det 20x50m hårt och det var sjukt jobbigt trots den korta sträckan! Under eftermiddagen var det dags för löpintervaller, 5×8 min tröskel. Trots smärtfri löpning igår och utan att vakna med känningar idag så körde jag inte alla på löpband. Började med två på crosstrainern och sen var planen att köra tre på löpbandet. Blev 2,5 för på sista hade jag så mycket håll så fick avsluta den på crosstrainern :) Oavsett så gick det kanon idag också! Var stelt och utan nån vidare löpkänsla, men däremot i ett 3.49-tempo och smärtfritt! Ska fortsätta skynda långsamt med hopp om att fortsätta hålla mig skadefri.

thumbnail_IMG_2702

Önskade att man simmade här idag istället för i bassäng :) Nu börjar den tuffa mentala biten: att hoppa i en bassäng när det är kallt ute, dvs man fryser redan innan och är lite opepp.

På huvudbilden:

Skor

Jacka

Shorts

Glasögon 

510, 2019

Första löpstegen

By |oktober 5th, 2019|Jessica Pariola Fridlund, Produkter|0 Comments

 

Får ta och erkänna att det varit några riktigt härliga dagar! De senaste dagarna har jag nämligen spenderat i Kroatien tillsammans med lite andra ledare från Sweden Runners :) Vi höll till en liten bit utanför Split och Kroatien var precis lika fint som det ser ut på alla bilder!

Under resans gång var det dags att testa löpning för första gången på nästan 5 veckor. Började på platt asfalt och tyvärr funkar det inte riktigt där än. Belastningen blir uppenbarligen för stor, vilket gör att jag känner av lite smärta. Begav mig till en backe istället som funkade bättre! Uppför lite på framfot gick bra och totalt tror jag att jag fick ihop nästan 3 km en dag. Ett par dagar senare var vi uppe och sprang på ett berg och då sprang jag också totalt nästan 3 km, inget platt. Kändes av under tiden, men inte värre dagarna efter. Så fortsätter med crosstrainern, ev nåt litet uppförpass, tills det är helt läkt. Har en tävling till kvar i år, Kullamannen 12 km. Vill verkligen kunna köra det fantastiska loppet!

thumbnail_IMG_2679

 

Fick här chansen att testa mina nya Salming Greyhound, enormt skön sko. Framtagen till det jag sysslar med: långlöp på asfalt. Snart igen hoppas jag :)

Förutom lite löp så blev det mestadels simning under dessa dagar! Enorm skillnad från när man ligger hemmavid och försöker undvika tång. Här var det klarblått och istället för att enbart stirra på en stenig sandbotten kunde jag här titta på fiskar, sjöborrar och sjögurkor. Magiskt :)

Nu är man tillbaka i kalla Sverige och till verkligheten. Den börjar direkt imorgon, då blir det tidigt morgonpass innan resten av familjen är uppe.

thumbnail_IMG_2726 thumbnail_IMG_2731

2509, 2019

Inget Berlin

By |september 25th, 2019|Jessica Pariola Fridlund, Produkter|0 Comments

 

Nä, tyvärr har jag bestämt mig för att skippa Berlin Marathon. Känns inte jättetungt ändå faktiskt, jag har uppnått mitt mål med råge i år :) Detta var egentligen mest för att jag var missnöjd med min maratid i våras. Även om det blev pb då så känns det som att jag har en bättre tid i kroppen. Men jag siktar in mig på en mara nästa år istället.

Beslutet att inte åka tog jag i söndags. Då testade jag springa, men det gick inte helt enkelt. Även om det blivit ännu bättre i låret nu, framförallt efter ännu en nålbehandling, så finner jag inget nöje i att åka. Kanske tar jag mig igenom, men till vilket pris? Kanske för att vara skadad hela vintern eller tom ännu längre. Eller så hade jag inte ens tagit mig i mål, vilket inte är särskilt kul heller. Sura pengar ja, men i bästa fall kan jag sälja min start och i värsta fall så är jag iaf garanterad en start i nästa års upplaga. Har även spanat på Manchester Marathon i början på april, kanske ev blir den också.

Låret är som sagt mycket bättre, så att stå på crosstrainern, cykla och simma är fortfarande inga problem. Väldigt tacksam för att kunna bedriva någon träning överhuvudtaget :) Kör även lite lättare styrka för att få igång cirkulationen ännu mer i låret och det känns bra. Hoppas även på att morgondagens massage ska förbättra läget ytterligare.

thumbnail_IMG_2613

PS Visste ni att man kan bli sjukt svettig och trött på en crosstrainer? :) Salming på fötterna som alltid!

1609, 2019

Fortsatt skadad

By |september 16th, 2019|Jessica Pariola Fridlund|0 Comments

 

Skadan ger inte riktigt med sig, muskeln är riktigt överbelastad. Jag har ändå lyckats få till ganska många träningstimmar, så jag är väldigt glad att det går att träna överhuvudtaget. Majoriteten av timmarna har blivit på crosstrainern. Jag börjar gilla den nu faktiskt :) Går fortfarande bra att få upp pulsen. Ett måste är att ha en serie på samtidigt, så det är väl därför det är ganska kul.

Jag fick en behandling av min sjukgymnast i fredags. Den skulle innehålla nålar så jag tänkte mig något i stil med akupunktur. Typ. Istället var det en ganska lång nål som skulle ner i mitt lår… I den skadade muskeln för att öppna upp och skapa en blödning så det onda liksom kan blöda ut. Hade en hel del handsvett innan, men kändes tack och lov inte särskilt mycket. Mer obehagskänsla när hon träffade på det dåliga stället och hela muskeln drog ihop sig. När jag gick därifrån så kändes trycket liksom lättare och ett par dagar senare känns det verkligen bättre. Inte så jag kan gå ut och springa direkt, men stor skillnad jämfört med tidigare. Var på massage tidigare idag också och det kändes som ännu mer skit kom bort. Riktigt skönt. Det konstaterades att mitt högra ben är kortare än det vänstra, vilket troligtvis är anledningen till att det alltid är min högra sida som skiter sig. Sen är det inte bättre att min högra fotled är riktigt kass efter flertalet stukning och kompressionsskador. Så ska göra lite övningar för att öka rörligheten. Benet är korrigerat nu också, så ska även göra övningar för att bibehålla det så.

Tur jag aldrig anmälde mig till något lopp nu i helgen som gick :) Fanns för många att välja mellan, så blev aldrig av.

 

thumbnail_IMG_2568

Ett av loppen jag var sugen på var Toughest i Köpenhamn. OCR-lopp är fantastiskt kul att springa!

1609, 2019

Kraschen

By |september 16th, 2019|Mikael Gottberg, Träning|0 Comments

 

Nu har det inte blivit några inlägg på ett tag. Detta bottnar i att sommarens stora mål, Skövde 24 h, blev en rejäl krasch för mig såväl fysiskt som mentalt. Det blev inga 24 timmars löpning denna gång, det slutade efter 14, där problemen redan börjat efter sex timmar.

Här skrev jag en kort rapport efter själva loppet om man vill läsa:
https://www.facebook.com/UltraRunningPhysio/posts/2328056597433510

Skärmklipp 2019-09-16 15.44.39
Just innan start på Riksmästerskapen i 24 timmarslöpning i Skövde.

Jag tillbringade från natten, när jag klev av, totalt 30 h på sjukhuset i Skövde innan jag skrevs ut och fick åka hem, med återkontroll ett par dagar senare då värdena var på väg ner men fortfarande långt ifrån normala. Rhabdomyolys är ingenting att leka med och jag är evigt tacksam för min kunskap som fick mig att bryta i tid, trots allt ganska långt ifrån att få någon påverkan på njurarna och sjukhusvistelsen bestod därför endast av förebyggande behandling där man spolade igenom systemet och rensade ut de, för njurarna, farliga nedbrytningsprodukterna myoglobin och kreatinkinas. 9 l elektrolytlösning i dropp blev det!

Före och efter denna vätskebehandling:

Skärmklipp 2019-09-16 15.55.05

Det som nu skulle bli svårt för mig var just att ställa om, vad tar jag med mig från detta? Självklart att jag gjorde det jäkligt bra som klev av i tid, men sen då? Kan jag fortsätta tävla på den nivå jag vill och jaga nya mål? Är det värt det? Kommer jag drabbas av detta igen? Frågorna var många under de kommande dagarna och veckorna. Bollade mycket med min support Annika och genom henne med andra sakkunniga på ämnet. Bollade även med Nina som själv drabbats av detta, fast med värre utgång för njurarna, under Spartathlon i Grekland t.ex.

Efter ett tag landade jag i att jag faktiskt bara behöver ta det rejält lugnt en period framöver, att inte fokusera på några nya utmaningar, lopp osv. Så det blev enkelt att ge sig själv ett tävlingsförbud under augusti och september. Därefter startade analysen av vad jag kan göra annorlunda nästa gång för att undvika detta och jag landade i att det var många bäckar små som ledde till att det gick som det gick.

Skärmklipp 2019-09-16 15.45.48
Kylning med vätskesvamp.

– Extrem värme, 30-32 grader, som jag inte kunnat adaptera kroppen fullt till.
– Stekande sol, som såklart påverkar trots att jag kyldes ner konstant genom grym is-support från Annika
– För högt tempo utifrån dessa yttre förutsättningar.
– Överdrivet koffeinintag som kan ha spätt på och kanske var det som fick bägaren att rinna över.
– Något övertränad från perioden 4-6 veckor innan loppet där jag körde väldigt tuff och ensidig träning som gjorde framförallt låren väldigt trötta och dessa tog slut tidigt i loppet! Mycket tidigare än vad jag är van vid.

Skärmklipp 2019-09-16 15.45.25
Kylning med buff runt huvudet, “halsduk” i nacken och på handlederna. Alla fyllda med is.

Skärmklipp 2019-09-16 15.45.06
Ännu en variant på kylning runt nacke/hals med blött tygstycke.

Snart redo att jaga nya mål igen!

909, 2019

Löpfri vecka

By |september 9th, 2019|Jessica Pariola Fridlund, Produkter|0 Comments

 

Precis som rubriken säger så har det mycket riktigt varit en löpfri vecka. De första dagarna efter 5 km loppet hade jag riktigt riktigt ont och svårt för att gå. Typ värt det ;) Men sedan dess har jag cyklat och simmat lite, men framförallt kört på crosstrainern. Hade hoppats på ett sista simpass ute men vädret slog verkligen om helt och hållet. Har inte ens cyklat ute, utan det har också fått bli inne. Däremot är det bra löpväder så jag hoppas komma ut snart :)

Men som sagt, crosstrainern har fått bli min nya bästa vän. Och det är ändå helt okej att köra på den. Trodde det skulle vara ganska svårt att få upp pulsen, men vill man så kan man! Har blivit både intervaller och långpass och det har pulsmässigt gått bra. Belastningsmässigt funkar det också. Kändes lite de första passen i låret, men nu känner jag inget alls. Löpning vågar jag dock inte mig på än. Väntar hellre några dagar extra än ger mig på det för tidigt. Känns ändå lugnt liksom när jag fått bra pass på crosstrainern. Att flyga och landa på benet i ett löpsteg känns inte riktigt hundra än nämligen.

Årets enda swimruntävling skulle varit nu i helgen, men jag var tillräckligt smart för att hoppas av den iaf. Singelklass, så påverkade ingen heller :) Alltid synd att missa ett lopp på hemmaplan och swimrun är så kul, men helt klart rätt beslut. Ser ut som det blir swimrun nästa år istället! Jag och min swimrunpartner är sugna på revansch på ÖtillÖ!

gbujbh

Morgonpassens bästa kompis! Vitargo carboloader

Namnlös

Salming Enroute funkar finfint på crosstrainern! Bra support och lagom dämpning.

309, 2019

Från 10h till 20 min

By |september 3rd, 2019|Jessica Pariola Fridlund, Produkter, Träning|0 Comments

 

En av årets höjdpunkter för min del är Trelleborgsloppet, eftersom att det går på hemmaplan. Supporten längs banan är magisk och i år var jag riktigt taggad på att köra. Var anmäld till 5 km och det är lite roligt att gå från ett 10h lopp till 20 min :)

Dessvärre har jag dragit på mig en överbelastning i en lårmuskel och efter att ha klivit av ett löppass i tisdags var det ganska tveksamt om jag skulle kunna starta. Efter vila kändes det betydligt bättre, men absolut inte 100. Så då var frågan, ställa upp och köra detta lopp som jag längtat efter eller skippa? Efter en rejäl tejpning så valde jag att starta.

Gick ut ganska hårt och tog ledningen direkt från start. Kändes okej i 3 km, sen började det göra allt mer ont i låret. Men jag visste att jag ledde och jag har aldrig tidigare vunnit detta lopp så jag kände att jag bara måste fullfölja för att få stå överst på prispallen på hemmaplan. I mål på 19.30, ingen tid att skryta med men så otroligt kul att få vinna! Fick lära mig att man kan lida väldigt mycket av värme på 5 km :) Valde mina Salming enroute för att få lite mer dämpning med tanke på låret, annars brukar jag sprinta i mina Hoka One One Tracer. Sprang också i mina nya Craft shorts, supersupersköna!

Nu blir det såklart löpvila som gäller så låret kan få återhämta sig. Jag hoppas verkligen Berlin Marathon inte är i farozonen. Simning och cykling funkar och likaså crosstrainer så länge det inte är för tung växel. Så det blir mycket sånt den kommande veckan :)

Annars lever jag rätt mycket på nedanstående bild fortfarande :)

IMG_2494

2608, 2019

Lugn vecka

By |augusti 26th, 2019|Jessica Pariola Fridlund|0 Comments

 

Man är ju, inte helt oväntat, fortfarande hög på förra helgens prestation :) Mäktigt att kroppen känns ju bra som helst, även om jag självklart tränat betydligt mindre och tagit det mestadels lugnt. Har egentligen tränat lite fel får jag erkänna, har spelat två fotbollsmatcher.  Kanske inte optimalt, men det har känts bra. Lite sim och lite löp också. Inte alls lika sliten som efter tidigare IM-lopp, varken fysiskt eller mentalt. Skönt!

Som sagt, hög på prestationen och detta har förstärkts av alla samtal, meddelande, tidningsartiklar, blombuketter, ja jag blev tom intervjuad i radion :) Magiskt stöd både innan och efter!

B2102FAF-6E1F-4EE6-BEC5-B545AD6BEBC2

 

Tror att jag inte är lika trött mentalt i år som förra året pga säsongen inte är slut än. Jag hade lite smålopp på hösten förra året, men inget jätteviktigt direkt. Även om Ironman var årets huvudlopp i år också så VILL jag prestera på nån lopp till. Framförallt på Berlin marathon i slutet av september. Kan ju vara så att kroppen inte vill prestera mer men det är värt ett försök. Jag sprang på 3.08 i maj, på en 400m bana utan draghjälp. Nu hinner jag fokusera på löpning några veckor så hoppas jag kunna slå pb iaf.

Nästa lopp är dock raka motsatsen till Ironman. Jag går från 10h till 20 min :) Alltså ett 5km lopp. Det är ju inte så att man har särskilt mycket fart i benen efter all långdistansträning, men en femma ska man väl kunna klura ut i ett hyfsat tempo hoppas jag! Har gjort 19.15, återstår och se om man kan putsa till det!

1808, 2019

Ironman Kalmar 2019

By |augusti 18th, 2019|Jessica Pariola Fridlund, Produkter, Triathlon|0 Comments

 

Så var dagen kommen, dagen då årets huvudlopp skulle genomföras. Åkte upp på torsdagen för registrering och racebriefing. Spenderade fredagen åt att checka in cykeln och påsarna med lite av grejerna.

Lördag och raceday… kl 4 ringde klockan, en liten stund senare gick jag upp för samma frukost som alltid: vitt bröd med smör och nutella. Blandade mina flaskor, såg till så jag hade allt innan jag runt 5.30 begav mig till växlingsområdet. En promenad på ca 3 km, perfekt för att få igång benen lite samt lyssna på peppande musik. Väl framme packade jag ner det sista i mina påsar och satte flaskorna på cykeln innan jag begav mig till starten. Svepte där en flaska Vitargo. Kl 7 gick starten och eftersom jag stod långt fram i startfältet så kom jag iväg strax därefter.

3860m sim var det första som skulle avverkas. Förra året var det kaos mer eller mindre hela simmet så jag var inställd på samma i år. Men tack och lov var det raka motsatsen. Inte alls en massa tokiga människor som drog i benen och skulle simma över en. Fick omgående en bra känsla. Började “lugnt” för att komma in i rätt andning. Det är svårt att hålla koll på vilket snitt man har eftersom gps:en failar så pass ofta i vattnet, men det satt flaggor ute när man hade simmat 1000,2000 och 3000m, vilket gjorde att jag kunde hålla koll på totaltiden i vattnet och därmed ett ungefärligt snitt. Efter 1000m var jag förvånad över hur snabbt det gick och valde att hålla samma tempo nästa 1000m. Efter 2000m ökade jag (inbillar jag mig iaf :)) Hittade inte direkt några bra fötter att ligga på, så simmade själv och försökte jaga ikapp de som låg en bit framför. Upp på rampen ur vattnet, förvånad över hur snabbt det gick. 55.54 och framförallt 4 min snabbare än förra året. Bra start!

Första växlingen flöt på smärtfritt och tog 2 min 19 sek.

Så var jag uppe på cykeln för 18 mil och begav mig mot Öland. Fick direkt en bra känsla, vilket är väldigt viktigt! Över Ölandsbron och sen väntade 6 tuffa mil. Vinden hade ökat rejält och vi började med motvind. Försökte att hitta ett bra läge där jag inte brände benen samtidigt som jag ändå tog i för att inte tappa allt för mycket. Man får inte glömma att man har en mara att springa sen också :) Efter 6 mil väntade 9 mil i bra vind innan de sista 3 också var riktigt tuffa. Då är banan dessutom betydligt mer teknisk. Längs med banan hörde jag några gånger att jag första dam, vilket gav extra bränsle. Alla hejade lite extra när man kom som tjej också, fantastiskt. Fumlade lite innan jag sedan var av cykeln och klockade sträckan på 5.15.32, 6 min snabbare än förra året. Nu hade jag bäddat för att ta mig under 10h! Men, det är på löpet det avgörs…

Andra växlingen flöt också på bra och tog 2 min.

Så var det dags för en mara. Börjar i mitt tänkta tempo och känner att jag gjort helt rätt på cyklingen. Men efter ca 5 km mår jag inte alls bra. Illamående och lätt yrsel gör att jag måste dra ner på tempot, annars känns det som jag ska spy och ev ramla ihop. Lyckas ändå hålla ett hyfsat tempo och sen går det lite i vågor. Ber en liten bön att jag ska hålla hela loppet och inte tappa allt för mycket fart. Jag vet att det kommer vara andra som springer fortare, så jag måste försöka hålla uppe farten. Matar på, bärs fram av den fantastiska publiken och vetskapen om att jag är första dam på banan. Dock kan fortfarande någon annan få en bättre sluttid, det beror på när man går i på simmet nämligen. Sista km ökar jag och tänker att nu kvittar det om jag mår dåligt, jag är ju snart i mål! Spurtar bäst jag kan sista biten genom stan, in på mattan och jo, jag är förste dam TOTALT. Inte bara i min ag utan totalvinnare! Löpet gick på 3.29.03, hade som mål att iaf ta mig under 3.25, men oavsett så var det 5 min snabbare än förra året. I mål var jag tvungen att sätta mig ner för att inte spy, innan jag gav en segerintervju. Därefter mådde jag ännu sämre, men efter en hel del dricka och efter jag suttit en stund så mådde jag betydligt bättre.

Totaltid: 9.44.45, snabbare än jag kunnat drömma om! Och totalvinnare alltså… Magisk känsla. Allt slit och pusslande gav ännu bättre resultat än jag nånsin kunnat tänka mig! Pb med 15 min och gott och väl under 10h! Att springa in på mattan till publikens jubel samtidigt som dom ropar ut att jag är vinnare… WOW!

En vinst innebär en biljett till VM på Hawaii, men jag tackade nej då jag har annat för mig till hösten (jobbrelaterat). Kommer fler chanser :)

 

thumbnail_IMG_2412

1108, 2019

Nära

By |augusti 11th, 2019|Jessica Pariola Fridlund|0 Comments

 

Så var det mindre än en vecka till årets lopp! Känns som det var ett par veckor sedan jag anmälde mig :) Har missat väldigt få pass och mestadels hållit mig till mina zoner. Ibland går det inte/vill inte kroppen och några gånger har jag varit krasslig samt magsjuk en gång. Det var iaf grymt skönt att kunna genomföra sista tuffa perioden och avsluta med ett bra lopp på Malmö triathlon.

Denna vecka har kroppen än en gång gått ner sig. Seg och opepp, men det hör till. Inte haft några tuffa pass direkt :) Totaltiden har legat på ynka 4h. Bäst gick det igår när jag rev av mitt snabbaste simpass i år! Idag när jag avslutade veckas träning var det desto segare. Hade ett litet brickpass (cykel+löp), men efter 12h intensivt jobb i hemmet (byte av rum osv) så gick det sådär :)

Nu återstår ett par 15-20 min pass, massa mat och extra kolhydrater med Vitargo. Får väl snart börja packa, sjukt mycket grejer man ska ha med sig. Tre sporter + fulldistans liksom. Vi åker upp på torsdagen för registreing och briefing, på fredag blir det incheckning av cykel plus lite andra grejer innan det är dags kl 7 på lördag! Vädret pendlar kan man säga, ena sekunden ska det åska, nästa är det sol. Ibland ska det blåsa rejält och ibland knappt nånting. Spännande :)

När jag ställer mig på startlinjen så vet jag att jag är i min bästa form nånsin. Men som alltid har jag stor respekt för detta lopp. Det är trots allt mycket som ska klaffa!

thumbnail_IMG_2153

 

408, 2019

Malmö triathlon

By |augusti 4th, 2019|Jessica Pariola Fridlund, Produkter|0 Comments

 

Idag var det dags för Malmö triathlon, som sagt samma uppladdning som förra året. Målet idag var att slå min tid från förra året på 2.23.37.

Veckan har varit riktigt tuff då jag åkte på migrän och magkatarr, dock fångade jag upp det tidigt och kunde medicinera i god tid. Min 3 pass jag kört kändes därför inte riktigt bra, utan jag har varit trött och seg. Men med två vilodagar (fre och lör) så kunde jag verkligen vila ut och återhämta mig.

Vaknade pigg och käkade min vanliga racefrukost – vitt bröd med smör och nutella :) Framförallt så vaknade jag sugen på att köra loppet!

Malmö triathlon har valt att dela upp deltagarna i två startgrupper med en timmes mellanrum. Första kl 9 och andra kl 10. Min starttid var kl 10. Hejade på första gruppen och värmde upp innan det var dags. Distansen var olympisk (1500m sim, 40km cykel, 10km löp)

SIM – Ställde mig långt fram och var bland de första som dök i. De släppte på grupper om 5, vilket jag gillade. Så slipper man fighting i början, trodde jag… hamnade mellan två varav en låg så sjukt tight inpå. Simmade fram och tillbaka också så jag kom liksom inte förbi. Valde att stanna upp och lägga mig utanför den ena. Därefter flöt det på bra tills det var ca 400-500m kvar. Då kom vi i första gruppen i fatt de som startat sist! Var en hel del bröstsimmare man helst plötsligt skulle kriga sig förbi. Men upp kom jag på 22.43, vilket gav mig ett bra utgångsläge för pb eftersom jag kom upp på 26 min förra året (dock våtdräktförbud).

CYKEL – Gör en hyfsad växling och drar iväg i ett bra tempo. Stark och jämn känsla genom hela loppet. Tid 1.09.57

LÖP – Valde att hålla igen lite på cyklingen för att ha en bra känsla på löpet, vilket jag också lyckades med. Knixlig bana med många svängar, men även här en bra och jämna känsla. Ser lite konstigt ut i resultatlistan, verkar som att T2 och löpet hamnat tillsammans. Varvade själv löpningen på 39.nånting.

SLUTTID 2.15.13 och pb med 8 min! Riktigt gött! Dessutom blev det en första plats i damklassen och en 10:e plats totalt bland både dam och herr!

2

Mindre än två veckor till Ironman nu, bra kvitto idag på att träningen gett resultat :)

2807, 2019

Vecka 3/3!

By |juli 28th, 2019|Jessica Pariola Fridlund, Produkter|0 Comments

 

Så var de tre sista tuffa veckorna avklarade! Nästan iaf, har 1,5 timme löp kvar om ett par timmar. Sen pekar antalet timmar nedåt och de långa timmars passen är slut :) Nästa vecka har jag ett pass cykel, ett sim och ett löp, totalt 3 (!) vilodagar innan jag avslutar veckan med olympisk distans på Malmö triathlon. Körde samma upplägg förra året och det var kul att få sig en genomkörare precis innan Kalmar. Iom jag körde Malmö förra året också så kan man jämföra tider och se om något har hänt.

Kroppen har känts fortsatt stark, trots att den lilla envisa förkylningen klängt sig fast. Men inget jag lidit särskilt mycket av. Fått till några riktigt bra simpass, där ett av dom var IM-distansen. Nu är det svårt med gps i vatten. oftast stämmer den inte. Men baserat på andra klockor och min egna känsla så gick den på runt 56 min isf. Utan nån jättevind och såklart utan allt slagsmål i vattnet, men fint ändå. Även om den inte stämmer hundra så har jag fin simkänsla för stunden iaf.

Ett av veckans två tuffaste pass var 35 km löpning. 5 km uppvärmning följt av 5×5 km i pulszon 3 med tre min joggvila mellan och ca 3 km nedjogg. La mig som tidigare på under 4.30-tempo på intervallerna (4.27, 4.25, 4.26, 4.25, 4.28) och hade en fin och stark känsla genom hela passet. Sprang raka vägen ner i havet efter passet, riktigt skönt i den kvava värmen :)

Det andra tuffa passet var i fredags då det stod 18 mil cykel och 10 km löp på schemat. På en riktigt riktigt varm dag såklart :) Målet var att ta mig runt på ca 5,5 h utan att slita ihjäl mig och det gjorde jag. De 10 km löpning efter var tuffa i värmen och naturligtvis lyckades jag glömma ta med mig mina gels. Allt som allt ett riktigt bra pass!

thumbnail_IMG_2241

Min bästa vän på långlöp, en väst från Salomon

Imorse gav jag mig iväg för att möta upp några andra för en cykeltur. Vi hann väl ungefär 300m innan himlen öppnade sig och sen regnade det konstant i 2,5h… Inte lönt att vara någon solskensutövare här inte :)

 

2107, 2019

Vecka 2/3

By |juli 21st, 2019|Jessica Pariola Fridlund, Produkter, Träning|0 Comments

 

Så var vecka 2 av de 3 tuffa veckorna avklarade. Har brottats lite med en förkylning men är otroligt tacksam att jag inte behövt tulla på träningen! Inget halsont (då undviker jag träning), men torrhosta och lite snorig. Brukar gå efter pulsen också och den har varit okej. Trots förkylningen så är det kul att jämföra med samma tidpunkt förra året. Då betade jag också av ett gäng tuffa veckor och minns att jag tyckte det var otroligt jobbigt och att kroppen konstant kändes sliten. Jag har många tuffa pass nu också men upplever det inte alls lika jobbigt som förra året. Kroppen känns helt enkelt starkare och mer tålig. Med det sagt har jag dock den tuffaste veckan kvar :)

Började veckan med ett tufft simpass, där jag fick till riktigt bra intervaller och framförallt en grym simkänsla. Tisdagen spenderade jag på jobb, under sommaren jobbar vi dygn 7.30-7.30. Den dagen handlade mest om att ladda mentalt för onsdagens pass. Som sagt, jag går av 7.30 på morgonen och eftersom det är barnvecka så har jag svårt för de långa passen på dagen (maken jobbar). I onsdags hade vi dessutom en del annat planerat. Detta innebar alltså att jag var tvungen att avverka passet på morgonen på jobb – 30km löpning på löpband. Bara att göra det :) 5 km uppvärmning, 4×5 km @4.15 med 3 min joggvila mellan varje och resten (ca 3,5 km) nedjogg. Jag använde mig på passet av min favoritsko Salming Enroute, aldrig fått ont eller fått skav av den fantastiska skon!

Fullt ös i torsdags på BonBonland med töserna, men det var bra att spara benen till fredagens långa pass. Då avverkade jag 16 mil cykling följt av 10 km löp. Var rätt färdig därefter kan jag säga :)

Jobb igår igen och idag cyklade jag hem från jobb i motvind (60km), därefter sprang jag 14 km som kändes riktigt bra. Snittade 4.15 i pulszon 3 trots en “långsam” första km på 4.33. Totalt 17h träning denna vecka, med både toppar och dalar. Men som sagt, kroppen känns starkare än nånsin!

thumbnail_IMG_2201

 

 

1207, 2019

Höjdmetersblocket avslutat!

By |juli 12th, 2019|Mikael Gottberg, Träning|0 Comments

 

Äntligen, får jag säga, så är höjdmetersblocket på 21 dagar avslutat! Enformighet i vilken form den än må komma blir en mental utmaning i längden, men samtidigt gillar jag den här formen av tidsbegränsat fokus. Tror även att det ger mycket tränings- och utvecklingsmässigt att köra i block. Man blir ganska seg i både ben och kropp i övrigt av ett sånt här höjdmetersfokus, men när jag nu släppt ner på mängden känner jag redan efter ett par dagar att jag är betydligt starkare än innan.

Denna gången fanns det ju även ett tydligt tävlingsfokus i och med chansen till en plats i Mountopia-eventet, det återstår att se om jag blir utvald dit!

Summering av blocket:

– 21 000 höjdmeter, alltså ett snitt på 7000 hm i veckan, i den bästa träningsperioden inför Istrien hade jag som jämförelse 3000-3500 i snitt över tre veckor med 4200 som absolut högst mängd.

– 52,5 timmes löpning

– 432,5 km avverkat

65938216_2311924689046701_1591392508242296832_n

Vädret var inte alltid så upplyftande under dessa dagarna! Men ska träningen göras har man inte tid att fokusera på det, lite segt bara att komma till jobbet blöt som en hund, även om jag såklart duschade och bytte kläder innan jag satte mig på jobbet. Ett sätt att hinna med all träning under denna perioden var just löpning till och från jobbet och då lite förlängda pass på ditvägen genom Änggårdsbergen för att få in klättrandet.

66378377_2313371392235364_9171418166822174720_o (1)

Men jag fick i alla fall avsluta perioden i strålande sol och värme, en utmaning det med, fick ta många, korta pauser under detta passet istället för att bara dricka eller andas.

1007, 2019

Vecka 1/3

By |juli 10th, 2019|Jessica Pariola Fridlund|0 Comments

 

Nu är jag inne på sista tuffa perioden innan nedtrappningen till Ironman börjar. 3 tuffa veckor är igång och denna vecka ska jag avverka ca 7 mil löpning, 20 mil cykel + inneintervaller på jobb, 6000m öppet vatten sim samt ett pass styrka. Puh :) De kommande veckorna därefter så stegras träningen upp ytterligare ett par snäpp. Det är sådan här träning jag älskar, långt och bitvis hårt!

Veckan började med 27 km löp och inbakat i de kilometrarna 4×5 km i zon 3. Låg då på snittet 4.26, 4.26, 4.27 och 4.29. Så det var en bra känsla trots 5h-pass dagen innan! Idag har jag varit ute 5,5h fördelat på 14 mil cykel samt 6,5 km löp. Också rätt bra känsla, förutom att jag bor i en blåshåla och idag var vinden riktigt tuff på cyklingen. Imorgon är min semester slut (5 veckor!!) och då väntar bara ett pass styrka. Dock jobbar jag bara dygn under sommaren så är väldigt mycket ledig ändå :) Skönt när man har monsterpass att avverka!

thumbnail_IMG_2112

Annars var det ju BUS i helgen som gick, och wow vad grymma alla var! Superkul att stå sidan om för en gång skull, man ser en hel del på annat vis :) Vinnaren sprang för övrigt 35 varv! Jag har ett eget företag som sysslar med löpcoaching och samtliga av mina kunder uppfyllde sina mål och sprang längre än nånsin! Så himla kul och då var det verkligen extra kul att stå sidan om och ta emot dom i mål! Blev många highfives :)

I helgen som kommer ska det simmas och jag hoppas verkligen det blir varmare i vattnet nu! Ett av mina pass nyligen skulle vara på 50 min men jag fick gå upp efter 20 min för det var så kallt. Så hoppas på en varm och skön helg :)