0251-131040 (08-16)|info@multitriathlon.se

Angelica Skärberg

Träningen går framåt men..

Jag får så ont i benen nu. Eller benen och benen, det känns som en galen benhinneinflammation i smalbenen som strålar upp mot knäna när jag är ute på PW. Men inte ger jag mig för det inte! Online står det bara att man ska ta vila från det man gör som ger denna belastning. Men hur ska jag kunna göra det?? Jag vill ju ut och röra på mig! Jag känner paniken inom mig….

Har även börjat cykla igen, och den här veckan tänkte jag att jag verkligen ska sluta med godsaker helt. Och försöka hålla mig till ialf 1ggr/v. Tänkte även ta fram mitt Kettlebell och börja träna med det. Mina jobbdagar tar verkligen upp all min tid fast det bara är 3dag/v, för de lediga dagarna är jag så otroligt trött. Men det är ju lite så när man lider av utmattningsdepression. Så i stället för att jag ska säcka ihop så måste jag verkligen ta tag i det här nu. Hur många gånger har ni inte läst mig skriva det nu?? Jag kommer igång kanonbra, men jag tappar det nästan lika fort igen för jobbet bland annat äter upp all energi. Men nu får det vara nog.

unnamed

 

Men en sak som jag typ dagligen drömmer lite om är en klocka från Garmin. Inte vilken som helst, utan Garmin Fenix 3 HRM Outdoorklocka. Den har så många egenskaper jag vill ha. Visst kan jag använda någon app på telefonen, men hur ofta kommer man ihåg att starta den? Här har jag ju telefonens alla appar i en och samma klocka. Är ju mycket smidigare! Gäller att spara lite helt enkelt.

 
By |augusti 22nd, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Stekenjokk

I lördags tog vi ett snabbt beslut om att fara upp till fjällen bara för en natt. Jag, sambon, sonen och äldsta hunden.

Vi packade ner det vi behövde – tält, sovsäckar, kuddar, extrakläder, mat, kaffe, och något gott att tugga på i bilen. Ungefär vid 16 tiden for vi iväg upp mot Marsfjällen, tog en kisspaus och tankade i Vilhelmina. Det är något med Vilhelmina kommun, jag skulle kunna bo där. I princip vart som i den kommunen bara jag hade ett körkort.

När vi åkt upp innan och haft med oss sonen så har han varit en liten bebis, och vi har bilat längst Vildmarksvägen. Så det var första gången för honom där han är mer medveten om vart han är. Inget gnäll i bilen upp, fast han var jättetrött. Han sov inte ens i bilen upp. Så spännande var det att åka till fjällen. Han blev helt lyrisk när vi kom fram och stod uppe på kalfjället. Som en liten kalv på grönbete studsade han runt och ville utforska.

20643268_1624810547561260_3204237623498387194_o

 

Vi kom fram just innan solen gick ner så himlen började bli rosa, och luften sval.

20626732_1624810684227913_1424991404143919924_o

 

Vi satte upp vårt lilla tält, och sen lekte vi ute en stund. Vi lovade att han skulle få gå i snön dagen efter, för klockan var så mycket. Men vi hann att plaska i en jokk, och bygga en liten stenskapelse. Att dricka i en jokk gillade sonen verkligen. Han fick låna min kåsa, och han drack som att han inte fått dricka på flera dagar. Det var inte bara en gång han fyllde på kåsan med vatten, och inte heller två… Han tyckte det kalla vattnet verkligen var fantastiskt.

Och sova i tält var första gången för honom, och det var riktigt spännande, och hur kul var det inte kan ni tro att krypa in och ut ur en sovsäck, och gömma sig längst ner som en lite filur. Som han busade skulle man kunna tro att han var rädd för att varva ner och känna hur trött han var. Men när han väl varvade ner och vi sa att vi måste sova så somnade han utan problem. En gång vaknade han under natten, vid 4 snåret och var på väg mot tältets utväg, och vi fångade upp honom och sa att vi måste sova lite till. Och allt han sa innan han somnade om var att han bara ville se hur vackert det var. Men han var nog knappt ens vaken. Så fick vi sova fram till 8. Jag väckte dock honom då, och han ville sova mer. Så här bra trode jag aldrig han skulle sova. Men eftersom att det var så pass svalt så sov han så djupt och skönt.

20645500_1624810760894572_8324534312612945977_o

Varken min sambo eller son är några frukostätare så vi gick till en stor snöfläck direkt vi vaknade. Gick igenom en jokk, och fick några myggbett på vaderna.

Eftersom att vi hade lite tidspress så valde vi att njuta av naturen en liten stund och sen packa vi ihop tältet m.m. och då bröt sonen ut i gnäll. Han ville inte fara hem. Han ville inte packa ihop. Utan han bönade och bad om att få stanna längre. Men det var ju söndag och vi skulle börja jobba på måndag igen. Så vi förklarade att om han nu gillade att vara här så kan vi åka upp flera gånger.

Kan säga att det var oerhört skönt att komma iväg och andas lite frisk fjälluft ett par timmar. Speciellt nu när det känns som att halva världen ligger upp o ner för oss. Så trotts en kort tur, så var det värt det!

 

 
By |augusti 8th, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Lite imponerad av mig själv

Ah jag är det faktiskt. Imponerad av mig själv. Att jag fortfarande går milens power walk i stort sett varannan vecka! Trotts denna värme. Trotts att det kanske är fredag och man vill ha fredagsmys med godis osv. I stället har jag prioriterat detta. Och jag är som stolt över mig själv faktiskt.

Sen fick jag ju hem mina Kari Traa byxor. och dom satt ju så bra på, plus att dem var mycket snyggare i verkligheten än på bild. Sen självklart är dom snyggare på någon vältränad men de kommer väl sen…

Samtidigt under dessa veckor har det varit som svårt att fara iväg på någon semester med. Vädret har inte varit på våran sida, och nu tror jag då inte ens att vi kommer komma iväg på någon weekend i fjällen. Men jag har ifall att förberett med att fylla på matlagret med mer mat.

20525965_1620220968020218_6892736902008885726_nDet blev 4 paket frukost “Yoghurt with breakfast flakes” från Blå Band. Jag har försökt äta gröt på morgonen när vi varit i fjällen men det går verkligen inte, jag klarar inte av det. Men denna var verkligen supergod. Och så köpte jag 2 paket från Travellunch “Pasta in a creamy sauce with herbs” som är helt vegetariskt. Fördelen med denna förpackning är att det är för två portioner, eller kanske en ruskigt hungrig människa. det beror nog lite på hur man ser det. Detta märke och mat har jag dock aldrig testat och kan inte säga så mycket om än, men jag ser fram emot att sitta på kalfjället och äta en varm och god portion pasta.

Jag kollade vädret över Stekenjokk i morse fre-lör och det såg helt okej ut, det var uppehåll. Men nu i skrivande stund så såg jag att de ändrat till regn igen ett par timmar. Det kanske är för mycket begärt att vilja ha uppehåll när man ska ta sonen till fjälls första gången, men det är ju lite önskan. Han är ju bara 3,5 år. Tror inte han får ut så mycket av den semestern om det bara är dåligt väder. Men vi får se, vi får kolla vädret imorgon igen!

 
By |augusti 3rd, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Rosa i spåret

“Pink is the new black” Så är det i alla fall för mig i spåret. Jag har ju just återupptagit detta med att ta sig ut i motionsspåret för att powerwalka och jogga igen.

Nu är motivationen än högre och dessutom har jag sällskap med mig som inte är en hund. Haha utan av en människa! Hör och häpna, jag umgås faktiskt med folk, det kan man inte alltid tro men så är det! Vi har hittat en runda i skogen som är totalt milen för mig. Då startar jag hemma och går ner till J, för att sen gå vår runda och sen hem igen.

Vägen vi går är verkligen superfin, men fruktansvärt myggig. Det regnar ju bara varje dag så myggen hinner aldrig avta av värmen och torkan, utan det är jämt fuktigt. Speciellt i skogen.

aaaaa Nu blev bilden rätt dålig men det är en jättefin väg (skoterled) faktiskt.

Nedan ser ni min favorittröja när jag är ute och motionerar såhär under de varmare dagarna under året. När sommar och vårkvällar kan vara lite småkalla, eller när det börjar bli höst och luften är sval och frisk. Och till detta så använder jag självklart mina Salomon löparskor, de är ju i samma färg, hur snyggt är inte det. Nu ska jag bara sätta mig ner och beställa hem ett par löpartajts till, för dom jag har hemma har blivit för stora!

aaaaaaaa

aaaaaaaaa

 

…kan säga att det gick ganska fort att beställa hem ett par träningsbyxor! Hittade direkt ett par från Kari Traa som jag ska visa er direkt dem kommit hem!

 

 
By |juli 22nd, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Strongman i Sorsele

Igår fick jag följa och hejja fram M i Sorsele när han tävlade i Strongman!

Det är något jag verkligen tycker är roligt och spännande, och extra roligt när man känner någon som är med i det. De lyfter stora stenblock, stockar, och ser ut som vikingar hela bunten i princip. Man får både rysningar på armarna och håller andan när de lyfter de tunga grejerna, eller klarar sitt personbästa. Och när man sitter där som vän till en tävlande så är man så nervös, spänd, glad, osv..man tror hjärtat ska stanna stundvis, och man vet knappt hur man ska bete sig, innerst inne sitter man och skriker sig hes. stongman25-25

 

Som ni ser på bilden här ovan så är just en gren att lyfta dessa stenblock upp på pallarna, en efter en, och varje sten väger mer än den andre. Helt sinnessjukt så starka dessa män är säger jag bara! Så jag rekommenderar verkligen att hålla utkik efter dessa tävlingar och kolla, det är en upplevelse som jag tycker man bara måste få uppleva någon gång i livet.

 
By |juli 16th, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Utflyktstips

Jag tänkte tipsa om 2 olika utflyktstips som passar alla naturälskare, oavsett om du är ensam, kompisar, ett par, eller en hel familj. Dom som känner mig kan gissa att ena handlar om ett ställe från mitt egna hemmaplan som jag tycker alla som passerar Västerbotten måste besöka. Och det är Mårdseleforsen. Det är ett naturreservat där Vindelälven forsar igenom, och reservatet innehåller allt som dramatiska forsar, jättegrytor, urskog och dess tillhörande historia. Längst promenadstråket finns väldigt fina vindskydd med grillplatser, och för att ta sig runt hela passerar man över hängbroar och spångar, samt fina stigar. Det är helt fantastiskt!! Och som taget ur Ronja Rövardotter eller någon annan film.

blogg

 

blogg1

Sen så är det två ställen i Åsele jag och min kollega besökte i helgen faktiskt. Dock tycker jag personligen att dessa två kanske inte är till för de allra minsta barnen i familjen, då jag själv har en pojk på 3,5 år. Nu var han inte med och det känner jag att jag verkligen var glad över. Men jag ska berätta varför!

Första stället vi besökte var också ett “Ronja Rövardotter-ställe”, men mer känd som Vitterstigen och Vitterhuset. Promenadstigen (vitterstigen) var väldigt fin, och skogen vacker och trollsk som ledde fram till något som såg ut lite som en stor sal. Brevid den stora salen eller vad jag ska kalla det så fanns det trappor upp till bergets topp. Lite sådär lagom branta tycker jag som tydligen blivit höjdrädd på äldre dagar (jag är ju dock bara 30 men kände mig som 70 i trapporna). Det är väl lite här jag känner att jag inte skulle vilja låta mina små barn springa upp o ner själv. För vissa av trapporna var lite mer som en stege. Längst vägen upp för berget såg man små grottor, och allt detta är format från istiden, och tydligen skall detta ställe intresserat grottforskare. Hade jag varit barn hade jag utan tvekan stoppat in huvudet i grottorna för att de hur de ser ut och vart de leder. Runt berget fanns dessutom en liten äventyrsbana för barn!! Och för den som är intresserad av folktro och sägnen, skall absolut besöka detta ställe.

blogg5

 

blogg3

 

blogg6

 

Inte långt ifrån detta ställe finns ett historiskt utflyktsmål för dem som gillar fantastiska utsikter! Denna fina utsiktsplats befinner sig uppe på ett berg (Bergvattenberget) “Offerhällan”, som är en samisk gammal ättestupa. Fallet är 120m, det är en bit… Det sägs att gamla samer som inte kunde följa med renarna och flytten till fjällen offrades genom att man placerade dem i en akja som sedan skickades utför hällan.

blogg7

 

blogg8

 

blogg9 Detta är mina utflyktstips till er!

 
By |juli 10th, 2017|Angelica Skärberg|1 Comment

Får, Lamm och fotografering

Jag har haft ett par tuffa dygn, först har jag ju jobbat som vanligt, vi håller på att måla om vårt kontorsrum på jobbet i en lite mer lummig skogsgrön färg, och allt har varit fridens. På onsdagsmorgonen inser jag att jag inte hade nog med medicin, och tänkte att jag klarade mig i alla fall tills dagen efter så får jag gå till apoteket och hämta ut. Sagt och gjort så åkte jag till apoteket och det visade sig att jag inte hade mer recept. Vänta hallå vadå? Paniken steg och jag funderade på om jag skulle klara en dag till. Jag började ju få biverkningar, men skulle de bara hålla sig till den lilla yrseln jag hade så hade det fungerat bra. På fredagen åkte jag till jobbet. Det första jag sa var att berätta som det var, att jag inte hade tagit medicin för den va slut och jag kunde vara lite extra känslig och ha massa yrsel. 8.30 fick jag tag i receptionen på sjukan som under dagen kunde fixa nytt recept. Tack och lov.

Denna yrsel jag får är som en redig fylla rent ut sagt. Man har svårt att fokusera blicken på något, vrider du på huvudet eller går för fort så blir det som fördröjningar i hela huvudet och framför ögonen, världen kommer som efter lite, vilket även gör att man kan vingla till lite eftersom att världen inte är riktigt stilla framför ögonen på än. Sen brukar jag kunna bli som sagt extra känslig eller få ångest väldigt väldigt lätt. Och ah de kan man ju säga att jag fick. En kollega vände mitt positiva humör med en taskig ton och nervärderande påståenden som fick mig att brista. Men på ett sätt kanske det var bra för då kunde jag säga vad jag själv gått o burit på. Men det kändes ändå som att ska någon vara taskig var det hellre en dag då jag inte redan ligger ner i fosterställning mentalt. Allt jag tänkte på var att få åka hem. Hem till lugnet och stillheten.

Jag började denna morgon med att stiga upp 04.00. Äta frukost och sen börja ge alla djur mat och vatten. Så 04.15 satt jag i fårhagen och filosoferade en stund. Och sen fick hönsen, kalkonerna, vaktlarna och hundarna mat och vatten. 05.00 väckte jag upp min son som skulle på dagis. Satte han i soffan framför tv:n så han fick vakna upp i sin takt. Och jag kunde fixa allt annat som skall fixas. 06.20 kommer sonens farföräldrar som skulle köra oss till dagis och bussen. Men bara här gick dagen egentligen snett. För min börs låg i vår bil som sambon hade. Så raka vägen till hans jobb, hämta börsen och kasta sig in i bussen 07.00. Och kl. 08.10 var jag på jobbet och kunde dricka kaffe. Men det brast ju  under dagen. Men jag kan säga att jag vart så lugn och fridfull inombords när jag kom hem till gården och fick gå min mat och vattenrunda och bara få vara.

a..Bland de bästa jag vet med sommarnätterna är det fina ljuset. Och har man tur vid 22 snåret får man solens strålar just innan de gömmer sig bakom trädtopparna för att sen ge ett perfekt midnattssolljus.

a.......

 

 
By |juli 1st, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Vi hade i alla fall tur med vädret….

Den här senaste veckan har det regnat nästan varje dag till och från. Men under midsommarafton hade vi faktiskt tur med vädret, det var visserligen mulet men det var uppehåll. Vilket var riktigt härligt. Vi kunde sitta ute hela dagen. Dock gjorde vi ett uppehåll i vår friska luft och åt inomhus. Vi har inte köpt utemöbler än, så vi åt som sagt inne, men satt sedan kring grillringen, med en brasa, drack gott och hade det trevligt. Maten var gudomlig!

Tyvärr va de ju inte uppehåll i vädret nu dagarna efter kan man ju säga, det har bara regnat, och det känns ju sådär, för vi som vanligt väntar med saker till sista stund, satte upp fårstängslet i två dagar nu…i ösregn. Inte så kul kan jag ju påstå. Eller egentligen brydde man sig inte när man väl var ute och arbetade, men när man väl kom in kändes det mindre kul. Kläderna vägde bra mycket mer än vad dem gjorde innan och man var blöt in på skinnet. Nja, de kändes sådär då. Men uppe sitter det nu och vi kan med stor glädje och förväntan vänta på fåren. Jag som älskar djur, och har 4 hundar, 11 vaktlar, 5 kalkoner, 12 höns, längtar till att få än mer liv på gården. Helst önskar jag mig även någon fjällko och en häst. Men det får bli längre fram i livet. Just nu är det nog mycket som det är och jag har knappt tid att sitta vid datorn för att skriva.

Men eftersom att det även är semestertider snart, så har jag börjat se över vad jag har för utrustning hemma och tänkte byta ut min sovsäck mot en bättre än den jag har. Den jag har kostade 99kr på Dollarstore och min sambo har en riktigt ordentlig för en bra mycket högre kurs. Men jag panikköpte den bara ifjol. Visserligen funkar den perfekt för varma sommarnätter. Men man kan ju som aldrig garantera att sommarnätterna uppe i fjällen är varma…

starter-kit-spring-bild1-3er-set-bild1.eps_zoom2(1)Jag tittade även på denna, då jag skulle behöva ett bättre liggunderlag än det jag har. Sovsäck, liggunderlag och kudde i ett och samma paket. Helt i min smak för en lämplig peng! Den klickar jag hem nu direkt!

 

 
By |juni 25th, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Semester?

Den senaste veckan h ar jag försökt att arbeta med mig själv och dessa frågetecken jag gått och burit på, och när jag tror att jag löst allt i mitt inre så börjar jag längta till fjällen och småturer bort från hemma. Även fast jag just nu är mer än hemmakär och är nöjd med tillvaron och allt börjar falla på plats så börjar det gnaga inombords. Jag vill bort, jag måste bort, och det är NU! Någonstans inom mig är jag galet rädd att inte få möjlighet att komma iväg, eller jag är kanske panikslagen över att inte få komma iväg. Och det lugnet kommer jag nog inte få fören jag väl är där jag vill, ex Fjällvärlden. Jag tror inte många förstår den inre stressen, eller det lugn jag känner när jag får när jag ser fjälltopparna.. För just nu lägger folk inte upp annat än att de far till Norge, eller fjällen på vandringar, så jag blir nog mer eller mindre påmind om det också.

Igår kom jag nog fram till att det inte är vardagen jag vill komma ifrån, utan mig själv och “mina diagnoser”. För det är så skönt att bara få slippa allt sånt, alla frågetecken, och bara få vara lycklig rätt igenom.

Men för att byta ämne tvärt, så måste jag bara dela med mig lite av något så urgulligt som en ekorrunge jag kom nära och fick möjlighet att fotografera.

e1

e

 
By |juni 18th, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Strongest man – Landbyaden 2017

Igår följde jag M och J ner till Hissjö som ligger just innan Umeå. Vad man vanligtvis gör i Hissjö har jag ingen aning om men igår var det en tävling – Strongest Man, då M är en av de tävlande! Holy macaroni det var något av de ballaste jag sett. Okej jag har sett det på tv förr för massa år sedan. Då minns jag att Magnus Samuelsson och hans fru var kommentatorer typ. Och sen minns jag egentligen bara att de lyfte stenkulor stora som medicinbollar med sinnessjuka vikter. Detta såg jag alltså live. 17 st deltagare, som slet som djur i den stekande solen. Lyfta olika saker som en annan hade behövt en pallyft för att orka med. Ah jag finner inte många ord. Det var riktigt coolt!

19030570_1551157951593187_7848393255252146971_n

Under denna dag insåg jag än mer att man kanske ska börja träna lite mer än vad man redan gör. Inte för att bli biff eller fit, men för att komma tillbaka dit man än gång var. Så i höst ska vi börja motionssimma på kvällen efter jobbet, och så ska jag börja cykla milen igen varje dag oavsett tid på dygnet. Det bara är ett måste.

Solen var dessutom stekande under hela dagen, så jag kan ju säga att jag ser ut som en kokad kräfta. Så fruktansvärt bränd haha, solkrämen var hemma och jag trode aldrig i min vildaste fantasi att det var något jag skulle behöva ta med mig. Men tydligen hehe…

 
By |juni 11th, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Sjuk son och sjuka kycklingar

Dessa dagar har varit ganska lugna. Det är sådan stress för mig på jobbet så det är så skönt att bara få vara hemma i lugnet, plantera lite blommor, grillat till middag, och pyssla om djuren. Sonen har feber och är inte lika förtjust i att vara ute just nu som han brukar. Annars kan jag ju tycka att man kan ha barn ute trotts feber, för frisk luft blir man bara bättre av än att dåsa inne i värmen. Men han vill mest leka inne, så då är det självklart att han ska få göra det.

I helgen skulle vi egentligen ha varit på fiskepremiär i både Maratjärn och Granlidtjärn, men med tanke på sjuklingen så åker vi ner en annan kväll ist.

Jag tog även upp övningskörningen idag igen, eller alltså jag körde en sträcka på en skogsbilväg i jaktbilen då vi kollade efter björnspår. Men vi hittade inget, bara en hel del spår från älg. Måste verkligen bli duktigare på det där och inte fega ut hela tiden, men det är lite läskigt att köra tycker jag helt ärligt. Jag vill ju ha körkortet men jag vill ju ändå inte för att det är läskigt. Men öva öva öva så släpper det nog!

Och apropå lite ångest så sitter jag här nu bredvid en liten bur med kycklingar. När vi kom in i hönshuset så såg jag att 3 kycklingar hade dött. Och det bara knöt sig i magen på mig. Dom är i ett separat litet hägn så de stora inte kan göra dem illa. 4 st kycklingar såg inte helt kry ut. Så jag valde att ta in dem till oss i en liten bur med värmelampa så jag kan hålla koll på dem, se till att de får i sig vätska. De är dåliga i magen så de får fasta men jag har gett dem vatten med socker i och äppelcidervinäger för höns. Så redan nu är 3 av dem mycket piggare men en av den ser det riktigt dåligt ut för. Och jag hoppas den överlever natten. Oavsett om det är hundarna eller någon av hönsen eller vaktlarna så är de fortfarande familj, och jag skulle sköta dem så pass bra och ge dem så pass mycket tid in i det sista. Så inatt blir det kycklingvaka, och tvångs ge den ena lilla lite vatten.

DSC_0004-2

 
By |juni 4th, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Utemässan och Ledighet

På min privata blogg nämnde jag lite om vad som hände just nu både i Lycksele och Jönköping. Det var igår Utemässan i Lappland och Elmia Game Fair gick av stapeln. Jag nämnde även att vi faktiskt inte handlade något egentligen. Men vi får förbi Baggens monter och pratade lite. Som jag nämnt innan så är det ett av mina stora favoritmärken inom hund, och ni har tidigare kunnat se bilder på ex någon av mina hundar i ett Neewa Joggingsele. En av mina stora  favoriter så självklart kom vi hem med ett sådant.

12592380_1074370995938554_3740638131104088874_n

Idag la vi lite krut på våran gård. Jag satt potatis, morötter, rädisor, rödbetor. Även solros och någon lök som blir en kalasfin blomma fick varsin plats. Så jag ska bara fixa humle, ärtskidor, sallad, och en del blommor. Satte upp gärdsgården vid uppfarten, och tog ut alla höns och vaktlar så de får frisk luft. Känns riktigt skönt, så nu längtar jag verkligen tills alla träd och blommor blommar.

Ikväll hade vi tänkt att låta sonen vara vaken lite längre för att sen åka och spana djur ikväll. Hoppas få se någon älg eller annat. Men innan det ska vi fara ut och grilla korv med bröd och njuta av ledighet och vädret.

 Några timmar senare….

3333

 Ingen älg blev det, men ett nytt ställe hittade vi där vi kan jaga bäver i framtiden, och en tjäderhöna som blivit slaktad. De såg lite ut så i alla fall för det var fjädrar i mängder på ett ställe mitt ute i skogen, som att räven hade varit framme. Vi for och grillade korv vid ett ställe nere vid vattnet ute i skogen. Det är verkligen supermysigt där, egentligen inte så barnvänligt, men har man koll så är de ju jättetrevligt. Och jag tog flera bilder på bland annat sonen och omgivningen. Mailade bilderna till mig själv för att lägga upp dem bland annat här. Men vad händer? Jo mailen kommer tomma! Och jag har redan hunnit att tömma mobilen på lite bilder, och där bland var dessa. Så fruktansvärt typiskt, Allt jag hade kvar var denna bild på kaffet som jag hade tänkt att lägga ut på instagram. Men hur kul är det  när det fanns så mycket mer att visa!?

Av någon anledning har jag söndag i huvudet, och ska jobba imorgon. Men det är ju bara lördag så jag förstår inte alls. Helt väck och trött känner  jag mig. Men det är nog för att jag jobbat 3 dagar i rad och sen den 4 dagen for på Utemässan. Så det är lite väl mycket intryck på samma vecka. Jag är ju inte helt frisk än heller så det vore onödigt att ta på sig för mycket innan. Så jag ska försöka att njuta av lugnet och ladda inför måndag.

 
By |maj 27th, 2017|Angelica Skärberg, Produkter|0 Comments

Rosa är det nya Svarta

Varje sommar har alltid varit planering för hundutställningar. Dyra utgifter för både anmälningsavgifter, resorna, och allt runt omkring. Men jag har noll sug för det i år. Jag vill inte ens, konstigt nog. Detta är då något jag gjort i 10 år… Istället känner jag att jag är mer intresserad av att ta tag i kroppen. Bygga upp den mer ordentligt igen. Motionera, träna, och hålla igång hundarna.

unnamed (54)

Jag ska lägga upp ett nytt schema för hur jag ska göra, så jag verkligen hinner följa det. Både med att cykla, power walk, kettlebell, och andra övningar inne/ute. Jag är ju helt ärligt en person som gärna hittar smitvägar innan jag kommer igång. Är jag väl igång så följer jag det slaviskt. Och sen kommer någon dunderförkylning och jag hamnar ur fas direkt och jag måste börja om. Precis som jag skrivit innan så var jag väldigt aktiv innan med träning. Men nu känns det som att jag mest bara jobbar och sover. Och då jobbar jag bara 3 dagar i veckan dessutom. Jag skulle egentligen kunna jobba ännu mer känns det som just nu men samtidigt vet jag att jag är i behov av de vilodagar jag har, så jag skulle vilja lägga det på motion och träning.

Jag gjorde en beställning igår faktiskt på en jättefin tröja. Jag tror den blir perfekt till svalare sommarnätter, varma vårkvällar, cykelturerna m.m. Vi är ju tyvärr i det här läget med vädret att man knappt vet hur man ska klä sig. Antingen är det varmt eller ruggigt. Våren här uppe i norra Sverige är ju liiiite senare än i södra. Mina kompisar lägger ut bilder på att de fikar på en filt i en blomstrande park, medan jag har snö kvar på lägda.

 

1900918-2477Såhär ser den ut, Craft Shaped LW Pullower,  lika rosa o snygg som mina Salomon X-Screm 3D W Lotus Pink. Egentligen var jag ute efter en tröja från Kari Traa, men jag blev rätt såld på denna just för materialet och färgen. Så jag väntar med spänning på att den ska komma!

 

 
By |maj 18th, 2017|Angelica Skärberg, Produkter|0 Comments

Vart tog helgen vägen?

Jag hinner knappt med själv. Det känns som att det var fredag igår och att jag åkte hem direkt från jobbet, för att byta om till jaktkläder och sen vänta ut bävern… Men så var det tydligen inte riktigt, det har varit en dag till, men vart tog den vägen? Jag minns knappt vad vi gjorde. Idag har jag dock kokat bäverhuvudet för att kunna bleka det sedan i veckan.

Vi tog även en liten tripp till Mårdseleforsen igen för att gå broarna runt, och passade på att göra en liten brasa, dock glömde vi ta med oss mat. Galet mysigt! Lille P är så duktig och älskar verkligen att vara ute i skog och mark så man får som vanligt slita in honom gråtandes i bilen. Han ville så gärna stanna kvar, men med annat på dagens schema så finns det ju fler tillfällen att åka dit. Vi åker ju dit så ofta så det kommer. Och då blir det matlagning ute dessutom.

Nu sitter jag här och känner mig superstressad för lille P vägrar somna, klockan börjar bli sent och han ska upp till dagis imorgon. Känner mig lite som en sämre förälder när man ger honom surfplattan men man vet ju själv att man somnar hyfsat fort så fort man kopplar av och blir trött i ögonen. Men jag tror rent att han är övertrött ikväll. Efter vi kom hem från Mårdseleforsen så for sambon och spelade bandy och jag ut med sonen för att cykla lite, och sedan efter middagen så fick han leka lite med sina kompisar. Så det blev nog lite mycket idag. Men det är ju som sagt skönt att vara ute när det är fint väder. Så kanske har han somnat nu? Får smita upp och kolla läget där uppe…

dsc_0229-2

 

 
By |maj 14th, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments

Powerwalk

Imorse kände jag att jag full av energi och började dagen med en kort powerwalk på ca 5 km. Jag tog gråhunden med mig och gick vägen som går förbi vårt hus och genom skogen. Egentligen leder den ingen vart, bara till skogen helt enkelt och man passerar ett ex antal älgpass och perfekta vyer. Älgarna lämnar vårt område under vintern så det är lite roligt att se också om någon kommit tillbaka än. Det är lite av en grej man går och längtar efter när det börjar bli vår, “Snart kommer älgarna tillbaka”.

2222 Det var dock inte bara spår av älg vi stötte på….utan även från Ren, Hare, Räv, Ekorre.

Som ni ser på den mindre bra bilden ovan, av något som ser ut som djurens E4:an, ser ni även min gråhund i ett av världens bästa koppel. Jag kommer ALDRIG att byta ut det till något annat. Det är ett Baggenkoppel på 2m med expander. Ah, som ni ser så har hon ett halsband av mindre rolig modell och märke. Jag använder Baggens halsband på alla hundarna också, MEN denna lilla grå har av någon anledning lärt sig att backa ur sitt och smita, så just nu en kort period blir det ett stryphalsband. Det känns sådär. Men hellre det än att hon smiter och jagar något djur eller jagar en älgko så hon kastar sin kalv om hon inte fått den redan…de är verkligen inte heller bra. Eller jagar upp någon björnhona med ungar…nä, de blir tills hon glömt av att de inte löns att testa igen. Ett hett tips är även Neewa Joggingsele. Egentligen skulle jag använt den men den var i bilen som sambon hade.

18010476_1483323561709960_3098992622046358918_n

 

 
By |maj 11th, 2017|Angelica Skärberg|0 Comments