0251-131040 (08-16)|info@multitriathlon.se

Sweden runners

En bra vecka!

Ännu en mängdvecka avklarad och kan konstatera att kroppen fortsätter att svara bra! Dryga 15 mil denna veckan, det mesta i början av veckan, 11 mil måndag till onsdag. Veckan började som vanligt med kvalitetspass på måndagen, denna gången ett ganska tufft sådant med ett intervallblock på en timme mot normala 36-40 min. Coach Kjell hade lagt upp ett finfint hårt pass på varierande underlag, tre block med en kort backsprint mellan de två första blocken, så det blev intervaller på såväl gräs, grus som på tartan. Därefter dubbla långpass tisdag och onsdag, så rejält möra ben därefter, men det var helt planerat för att sen släppa ner på mängden lite i slutet av veckan då jag skulle springa 10 km lopp på lördagen och benen var snabbt återhämtade.

Ett skönt sätt att få in mängden utan allt för mycket enformighet, och känsla av att bara göra det för att det ska göras, är att både vara med på gruppträningar, som intervallpasset på måndagar, och att själv hålla i liknande pass. Själv håller jag i Sweden Runners träningar i Göteborg varannan torsdag, en väldigt härlig och lättpeppad grupp som tränar tillsammans under parollen #SmilesNotMiles vilket verkligen kännetecknar Sweden Runners! Mycket glädje!

Skärmklipp 2019-05-13 07.00.33
Efter torsdagens härliga Sweden Runners-pass i Änggårdsbergen med några härliga blandade backsprinter.

Skärmklipp 2019-05-13 06.59.25
L
ångpass i solen med Ultimate Direction Ultra Vest 4.0 Signature Blue och i den flaskor och sportdryck från Tailwind Nutrition. Korta, lätta shorts från Craft.

Jo loppet då, Vittsjön Runt, ett härligt litet lokalt lopp i norra Skåne. 45:e året i rad det arrangeras och jag sprang även förra året, då blev jag trea efter att ha haft ledningen i 6 km. Öppnade hårt även denna gången, banan är lite sån att den kräver att man tar vara på de lättlöpta delarna i början för att få upp farten, om man inte är en extremt stark backlöpare i hög fart då den blir mer och mer kuperad ju längre man kommer. I ledning även denna gång fram till 6 km ungefär, tillsammans med en annan kille, men där vid 5-6 km kommer en tredje kille ikapp från ingenstans och säger dessutom “tack för att ni väntade in mig killar” innan han sveper förbi. Jag hade märkt att den andre killen varit rätt seg någon kilometer och gick med i rygg på han som sprang om, vi hängde då av den tredje. Men när loppet efter 6 km övergår från böljande landsväg till bitvis ganska teknisk terräng på smala stigar så tappade jag ryggen, lyckas jobba mig ikapp igen efter 7-8 km genom att springa på bra i några backar, bara för att inse att han är starkare än mig för dagen och susar ifrån mig igen in mot Vittsjö, med en kilometer kvar ser jag inte längre ryggen och koncentrerar mig på att springa kontrollerat till målet och ha ett litet öga bakåt så jag håller andraplatsen. I mål på en klar andraplats, 28 s före trean, vinnaren var till slut 38 s före mig i mål, men jag sprang två minuter snabbare än året innan och slog förra årets vinnartid med 45 sekunder, så helt klart supernöjd att lyckas med detta under en vecka med så hög mängd och utan någon specifik 10 km träning sen i mars.

vittsjön runt
Bild från tidningen Norra Skåne vid starten av loppet.

Nu blir det två lopp till den kommande veckan! Stafettvarvet med min delsträcka på 3,7 km i Slottsskogen på onsdag och sedan GöteborgsVarvet på lördag.

 

 
By |maj 13th, 2019|Mikael Gottberg, Sweden runners, Träning|0 Comments

Uppstart Bollnäs – Löpargrupp nr. 10

Sweden Runners startades upp för ganska exakt 2 år sen och i tisdags så startade vi upp Sweden Runners 10:onde löpargrupp i Sverige, en siffra vi är väldigt nöjda med!

Denna gång så begav vi oss till Bollnäs för uppstart och för att möta upp våra nya ledare Håkan och Therese som kommer ta väl hand om gruppen och medlemmarna i Bollnäs. Både Håkan och Therese sprider en massa glädje och energi så dom passar perfekt som ledare i Sweden Runners!

När väl klockan slagit 18 hade det dykt upp ett helt gäng tjejer som var nyfikna på vår träning och vi joggade lugnt iväg mot Hoberget där vi höll detta första uppstarts pass. På uppvärmingjoggen gjorde vi 3 st stopp på vägen med olika uppvärmningsövningar där man jobba i par. Övningar som ofta leder till mycket skratt, så även denna gång!

Att skratta och ha roligt på träningen är en jätteviktig del och att ni ska gå hem från träningspassen fyllda med energi och känna er berikade är ett mål vi alltid strävar efter. Kom ihåg “It´s all about the smiles not the miles”!!!

Efter uppvärmning och ett intervallblock så avslutade Håkan och Therese träningen med sten, sax och påse intervaller. Självklart så fick vinnaren alltid den längsta backen att springa i som pris!

Det blev ett härligt och roligt uppstartpass i fantastiskt väder och avslutningsvis så hade jag och Petra dukat upp ett bord där deltagarna kunde testa på dryck ifrån en av våra partners, alla som var med vann priser ifrån Sweden Runners och MultiTriathlon och det fanns möjlighet att teckna Sweden Runners medlemskap på plats för endast 399 kr/år!

Och det måste varit ett lyckat pass för alla som var med valde att bli medlemmar i Sweden Runners :)!!!

/Marcus

I Bollnäs tränar vi på tisdagar kl 18:00 med samling vid sporthallen. Det är bara att dyka upp och prova på!


Sweden Runners Löpargrupp
Sweden Runners Löpargrupp


 

 
By |april 26th, 2019|Sweden runners|0 Comments

Roadtrip med Sweden Runners

Förra veckan var jag och Petra ute på roadtrip och besökte Sweden Runners löpargrupper i Norrköping, Kungsängen och i Göteborg. En väldigt rolig vecka vecka där vi blev bjudna på härliga träningspass och framförallt så fick vi träffa Sweden Runners medlemmar och ledare!

Inför dessa besök och dessa träningspass med grupperna så valde vi att göra lite mer jippo av det och vi tog med produkter ifrån våra partners, vi erbjöd billigare medlemskap, hade utlottning på fina priser och alla deltagare fick varsin fin röd buff av MultiTriathlon!

Det var många nya deltagare som kom och var med och tränade och provade på sitt första träningspass med Sweden Runners dessa dagar vilket är jätteroligt. Och våra ledare får ett strålande betyg för jag tror att alla nya som kom och prova på träningen valde att teckna medlemskap i Sweden Runners!!!

I Maj månad så kommer vi ge oss ut på roadtrip igen och vi kommer då besöka våra löpargrupper längre söderut i Småland, Blekinge och i Skåne. Detta ser vi fram emot och vi hoppas på att träffa massor av medlemmar och flera förhoppningsvis nya medlemmar! På vår Facebooksida under evenemang kan ni se vilka datum det är som vi kommer på besök och tar med oss fina produkter ifrån våra partners, har utlottning av fina priser och mycket mer!

Näst på tur står Löparkalaset i Ruddalen, Göteborg där man har möjlighet att delta på 1-timmes, 3-timmars, 6-timmars eller 6-timmars stafett. Tidslopp som absolut inte är så farligt som det låter utan det är verkligen ett lopp för alla! Läs gärna mer om Löparkalaset och hoppas vi ses i Göteborg lördagen den 13 april!

MultiTriathlon står för fina priser till Löparkalaset men jag hoppas också att ni ställer upp med ett lag på stafetten ;)

/Marcus

kungsangen10 norroping10

 
By |mars 26th, 2019|Sweden runners|0 Comments

Söndagslöp

Idag stod det två timmar löpning på schemat i pulszon 2, men när man blir inbjuden till att springa med ett gäng vassa herrar tackar man inte nej! Det blev alltså lite längre, ca 34 km. Långpass är alltid lite roligare med sällskap. Snittet blev ca 4.42/km och med en fin känsla genom hela passet. Mycket snack och skratt, med andra ord ett trevligt och lyckat löpppass. Pulsen slutade på låga zon 3, så inte jättemycket högre än ordinare plan. Välbehövlig känsla efter veckans intervaller som gick riktigt dåligt. Men det kan ju inte alltid gå bra :)

Därefter ledde jag grymma gänget i Swedenrunners genom ett tufft backpass, att leda andra är nästan lika kul som att själv springa :)

thumbnail_IMG_1277

 

Jag får ofta frågan vad jag har för skor och vad man bör ha. Finns oändligt många märken… På mina fötter sitter ofta Hoka One one Tracer, tyvärr har jag dock inte den snygga färgen… än… Oavsett en väldigt skön och bra sko som jag är supernöjd med. Tänk på att skaffa ett “vettigt” märke och att inte ha för gamla skor! Minst ett nytt par varje år. Och tänk på att inte använda gamla skor trots att de knappt är använda. Gummit och dämpningen förstörs ändå. Sen älskar jag mina Hoka one one recovery mellan träningspassen! Grymt skön återhämtningsko!

 

Annars har det varit ännu en vecka med en bra feeling på cykeln! Det är en enorm skillnad att sitta på sadeln denna uppbyggnadsperioden kontra förra årets. Förra årets träning och tävlingar är ett bra bagage att ha med sig. Känslan nu är betydligt lättare och bättre än när man startar upp helt grön.

Ser just nu fram emot nästa veckas träningar :)

 

 

Lite lek är aldrig fel

Hur fantastiskt är det inte att det kommer 23 st deltagare till ens träningspass en mörk februarikväll, det är riktigt kallt ute och det är snö överallt! Jag tycker det är helt fantastiskt och det är det som gör att jag tycker att en av dom bästa stunderna på hela veckan är när jag är med som ledare på ett Sweden Runners träningspass!

Överlag så kommer det väldigt mycket deltagare nu på Sweden Runners träningspass runtom i vårt land vilket är jätteroligt att se. Våra ledare i Sweden Runners gör ett fantastiskt jobb och bjuder på riktigt bra och roliga träningspass som lockar nya medlemmar och deltagare! Efterfrågan på Sweden Runners löpargrupper finns där ute och vi kommer inom kort att presentera nya ledare och nya orter där vi kommer att starta upp en löpargrupp. Förhoppningsvis på din ort :)

Denna veckan i Älvdalen så var det Petra som höll i träningspasset och jag själv agera hjälpledare, visade nån löpskolningsövning och var med och peppade. Det är roligt att vara med som hjälpledare för då kan man också köra på lite mer på intervallerna som erbjuds. Petra bjöd på ett backpass och jag passa på att testa mina nya Hoka Speedgoat 3. Speedgoat 2 är ju min favoritsko så det var roligt att testa den nya uppdaterade trean nu och den gjorde mig inte besviken. Utan det är stor chans att den tar över favoritplatsen!

Efter lite härligt jagande på våra MultiTriathlon deltagare i backen ;) så bjöd Petra avslutningsvis på sjukt roliga stjärtlappsintervaller! Intervaller som bjuder på både bra träning för syreupptag och bålen men framförallt så bjuder dessa intervaller på en massa skratt! Och även om man är vuxen så är lite lek aldrig fel!

/ Marcus

 
By |februari 7th, 2019|Sweden runners|0 Comments

Vem är jag?

Hej alla!

Jag är ny här, men ser väldigt mycket fram emot att få dela med mig av min träning och mina tankar. Tycker själv det är otroligt inspirerande och intressant att läsa om andra.

Jag heter Jessica och bor i Trelleborg, staden längst söderut i Sverige. Jag är snart 34 år, jobbar som heltidsbrandman i Ystad och bor i en villa tillsammans med min man och våra tre barn som är 6,7 och 10år. Vid sidan om sysslar jag även med löpcoaching, både via eget och som ledare i SwedenRunners. Mitt allra största intresse bortsett från familjen är träning och framförallt långdistans.

Jag började som elitsimmare, men slutade redan när jag var 16 år. Därefter började jag spela lite fotboll mest på skoj, men det gick så bra och var så kul att jag fortfarande håller på med det och har varit uppe och vänt som startelvespelare i div 2. Har dock inte samma tid för det som förr.

För ca 5 år sedan fann jag OCR och tyckte även det var väldigt kul! Under några år sprang jag hem lite pallplatser där jag rankar mitt VM-guld 2016 i åldersgruppen 30-34 allra högst!

I samband med detta började jag även löpträna i början av 2015, men blev tyvärr skadad (stressfraktur). När jag äntligen var skadefri var jag mer sugen än nånsin på löpning, så hösten 2015 var jag igång igen och ville ha en riktigt tuff utmaning att ta mig tillbaka till, vilket resulterade i en anmälan till Ironman i Kalmar. Ska då tillägga att jag aldrig innan cyklat och att det var väldigt väldigt många år sedan jag slutade simma.

I augusti 2016 var det dags och jag kom i mål på en tid på 10.42, vilket jag var väldigt nöjd med eftersom jag hade 11h som mål.

Under 2017 körde jag lite vad jag kände för, bla testade jag swimrun för första gången. På min första tävling tillsammans med min kompis Natta så kvalade vi in till ÖtillÖ-VM, vilket var en otrolig utmaning att ta sig igenom. Inte nog med att det är ett långt och tufft lopp, det blåste dessutoom 12-15m/s. Vi slutade 5:a. Annars blev det en del gott och blandat, en del löpning, nåt triathlon osv.

Förra året bestämde jag mig för att än en gång köra Ironman och hade ett fantastiskt år. Slog pb på det mesta, bland annat så sprang jag halvmaran på 1.27.27, maran på 3.10.00, halv-IM på 4.39.05, MEN framförallt så kom jag i mål på Iroman på en tid som jag aldrig kunnat drömma om: 10.00.18! Detta mycket tack vare min coach Wictor.

Tanken var inte köra Ironman i år igen, men eftersom jag var så nära 10h så blev det så ändå :) Nu ligger jag i träning inför det, som är årets stora mål! Men blir lite andra tävlingar på vägen också.

Detta får avsluta mitt första inlägg :)

 

 

 

 
By |januari 22nd, 2019|Multisport, Sweden runners, Träning, Triathlon|0 Comments

Årets första träningspass med Sweden Runners

Tjohoo idag så var det dags för årets första träningar för en del av Sweden Runners löpargrupper i vårt land! Och det blev riktigt bra uppslutning på alla orter med många nya och gamla medlemmar vilket verkligen är jätteroligt att se. Känslan är att 2019 kommer bli ett år då många löpare kommer bli en del av Sweden Runners och många fler kommer att börja träna tillsammans med våra löpargrupper. Förhoppningsvis så får vi också startat upp flera nya löpargrupper på nya orter under 2019!

Själv är jag ledare i för löpargruppen i Älvdalen tillsammans med min bättre hälft Petra och jag tycker det är fantastiskt roligt att vara ledare. Jag säger inte bara detta för att jag är en av grundarna av Sweden Runners utan jag tycker verkligen att det är en av dom bästa stunderna på hela veckan!

Idag blev vi ett stort gäng i Älvdalen och det är lite trixigt just nu var man ska hålla träningarna och var man kan springa nånstans. Att snön ställer till vill jag inte säga men det gäller att vara lite extra finurlig när man planerar veckans pass. Nu hade vi iallafall tur med att det kom ett ordentligt snöfall igår som gjorde att vi fick fina vintervägar igen och då blir det inte riktigt lika halt utan det funkar fint att springa med tex ett par Hoka Jaw som jag hade på fötterna idag. Många i gruppen använder också sig antingen av Best Grip som är lösa dubbar som du kan skruva upp i skon och det funkar faktiskt väldigt bra!

Nu hoppas vi på ett fortsatt stort deltagande i Sweden Runners löpargrupper och vi syns på träningen nästa vecka!

/Marcus

Sweden Runners i Norrköping

Sweden Runners i Norrköping

Sweden Runners i Älvdalen

Sweden Runners i Älvdalen

 
By |januari 8th, 2019|Sweden runners|0 Comments

Händelserika veckor med två ringar!

För lite mer än en vecka sedan nämnde en vän för mig att det är nog ganska unikt att inom loppet av en vecka ha införskaffat sig en Kullamannen 100 Miles finisher ring och en vigselring som införskaffades under Rock ´n´Roll Halv Marathon i Las Vegas! Och ja jag tror också att det är ganska unikt och det dröjer antagligen innan vi blir fler på den listan. Men vem vet ni är kanske några som blir inspirerade att göra samma sak när ni läser detta. Förhoppningsvis är det så för jag har gärna sällskap på den listan!

Som ni förstår på den inledande texten så har det varit händelsrika veckor i starten av november. Veckor som jag aldrig kommer att glömma, veckor och dagar som är minnen för livet!

I starten av november rättar sagt fredagen den 2 november så starta jag på Kullamannen 100 Miles. Mitt andra försök på detta lopp och denna gången gick jag i mål och det var också första gången som jag gick i mål på ett 100 Miles lopp. En oförglömlig känsla och jag kommer att skriva mer om detta då jag inte gjort detta än. Jag vill skriva om detta och jag vill skriva om mina upplevelser av detta lopp, mina smärtor,  min fight mot alla dom negativa tankarna, min utrustning och om hur jag denna gång lyckades besegra Kullamannen!

Dagen efter målgång på detta 100 Miles satte jag mig med en sargad kropp och åkte på en 10 timmar lång bilfärd hem till Dalarna. Väl hemma så fick jag tömma min tå på vätska men det är en annan historia! Somnade rätt sent den kvällen runt midnatt för att gå upp tidigt på morgonen och packa väskan för nu var det dags att åka till Las Vegas. Kl 20 på kvällen så gick bilen till Gardemoen, Oslo och 4 nya timmar i bilen inkasserades. Framme runt midnatt där vi sedan sov 2 timmar i bilen. Skönt! Som ni börjar förstå så är det en fantastisk återhämtning för ens kropp efter nästan 28 timmar Kullamannen i kroppen. Väl på flyget så var det två mellanlandningar (ja jag snåla när jag gav detta till Petra i present, men berätta inte det för henne) och hela resan till Las Vegas tog över 24 timmar!

Det blev väldigt lugna första dagar för mig i Sin City och jag levde princip i mina Hoka Recovery (mina fötter var väldigt glada för det)! Skönt var att vi hade redan besökt Vegas tidigare och hade inget behov av att springa runt på The Strip och kolla på alla casinos m.m. Utan det viktiga var att få vila upp sig efter Kullamannen men också efter ett år där det har varit otroligt mycket att göra med Sweden Runners. Fantastiskt roligt men det var skönt att få koppla av lite! Och absolut viktigast var att bli pigg inför våran lördag i Las Vegas då jag och Petra skulle gifta oss igen under Run Through Wedding på Las Vegas Rock´n´Roll Marathon!!!

Med detta sagt så förstår ni att det kommer bli ett par inlägg till från min sida om dessa två äventyr! Stay tuned!

/Marcus Sweden Runners

46513997_948475202017417_4454394025306226688_n

 
By |november 21st, 2018|Sweden runners|0 Comments

Skidpremiär och Hoka skor!

Sweden Runners Hoka One OneVi och en del av Sweden Runners blev inbjudna av Hoka One One till skidpremiärhelgen den 12 – 14 oktober på Idre Fjäll som SkiStart arrangerade tillsammans med just Idre Fjäll. En fantastisk helg för alla som åker och för dom som är nyfikna på längdåkning att komma och testa på utrustningar från dom största skidleverantörerna som Fischer, Atomic och Salomon. Och det som är perfekt med just Idre Fjäll är att även om inte hela familjen, vännerna eller kollegorna är intresserade av just längdåkning så finns det väldigt mycket annat roligt att hitta på som cykla MTB, Höghöjdsbana för alla åldrar, springa på fjället och mycket mer!

Och som jag skrev ovan så blev vi medbjudna av Hoka One One som hade med sig ett helt gäng provskor att testa. Det är ju riktigt fint att ge sig ut på fjället på en löptur under hösten med alla sina färger. Och det gäller att passa på nu innan snön kommer. Men denna helgen fick vi ju faktiskt båda delar, både snö i längdspåren och ett snöfritt fjäll med magisk löpning!

Det var ju ovanligt varmt denna helgen och det slogs värmerekord på flera ställen i Sverige. Vilket gjorde att en hel del valde att efter längdåkningen också ta en löptur och prova på Hoka skorna. Det var lite surrealistiskt på söndagen när folk swooshade förbi på skidorna och termometern visade +22 grader!

Detta är en helg som vi varmt kan rekommendera er att åka till nästa år. Riktigt bra arrangerat av SkiStart och Idre Fjäll. Framförallt så fastna vi för att det var så mycket mer än längdåkning. Det fanns så mycket man kunde prova och klämma som en massa olika pannlampor, träningskläder, produkter som The Skin Agent som skyddar mot skav och mycket annat.
Det var riktigt roligt så stort tack Hoka One One och SkiStart för att vi och Sweden Runners fick vara med denna helg!

/ Marcus Sweden Runners

Längdpremiär Sweden Runners

 
By |oktober 22nd, 2018|Sweden runners|0 Comments

Sverige på fötter

Förra torsdagen den 31/5 så var Sweden Runners med och bidrog i manifestationen Sverige på fötter för att fira allt det suveräna med att röra på sig. Det är Svensk Friidrott som står som arrangörer och vi i Sweden Runners var snabba med att säga Ja när vi fick frågan om vi kunde tänka oss att styra upp ett arrangemang.

11:30 var vi ett gäng i Älvdalen som sågs för att tillsammans röra på oss under lunchen och det var var fantastiskt roligt att det var ett gäng som dök upp, så att det inte bara blev jag och Marcus.

I den fantastiska sommar värmen studsa jag fram i min sommar blåa löparkjol från Salomon, mina sommar blåa löparskor från Hoka One One, Sverige på fötter T-shirten ifrån Craft, håret uppsatt i tofsar och med ballonger i handen……. Kan det blir mer somrigt än så?

Bra jobbat till alla som kom och alla som rörde på sig på eget håll!!

/Petra Sweden Runners

34348123_10156274404200330_3921289387307958272_n

 
By |juni 4th, 2018|Sweden runners|0 Comments

Löparkalaset

Äntligen är det barmark även för oss här uppe i Dalarna och nu kan man börja bege sig ut på stigarna i skogen för lite härlig löpning! Och med barmarken och våren så kommer ju alla loppen som ska springas och arrangeras. Det är en riktigt rolig tid vi har framför oss nu!

Vi själv i Sweden Runners kommer nu i maj att arrangera Löparkalaset nere i Trelleborg den 11 – 12 maj där det kommer att erbjudas olika distanser och tidlopp. Målet är att det ska finnas ett lopp för alla och det kommer att erbjudas ett lopp för barnen, 5 km, 10 km, 3-timmars och 6-timmars. Förhoppningsvis så finns det ett lopp som passar just dig!

Det är första året vi arrangerar Löparkalaset och vi ser väldigt mycket fram emot det och om allt går som det ska så är vårt mål att kunna bygga ut Löparkalaset successivt framöver och kunna erbjuda fler och längre distanser inför kommande år!

Precis som alla andra lopp så är också Löparkalaset beroende av sponsorer och tex i år så är MultiTriathlon med och bidrar med goodiebags/startpåsar som kommer att delas ut till deltagarna på 3-timmars och 6-timmars. Hoka One One är med och bidrar med skor som kommer att lottas ut bland alla deltagarna under Löparkalaset!

Så passa på att anmäla er och vi ser fram emot att träffa er under Löparkalaset!

 
By |maj 3rd, 2018|Sweden runners|0 Comments

Nattvasan del 2

Min plan med att jag skulle dela med mig av en liten racerapport redan dagen efter min del 1 av Nattvasan gick inte riktigt så bra. Men nu sex dagar senare gör jag ett försök. En sak jag vet nu lite mer än en vecka sen kvällen/natten i Fäders spår är att jag kommer att åka nåt av vasaloppen nästa år också. Tror faktiskt att det blir så att jag ska försöka ge mig på vasaloppet och det betyder ju att det är dags att börja träna på den klassiska åkningen. Med tanke på vintern vi har och att vi väntar mer snö så skulle man ju kanske ta tag i detta redan nu!

Jaja men tillbaks till startfållan och till starten av Nattvasan. Lite nervös känsla när starten väl gick och det enda jag tänkte på var att inte försöka klanta till det och vurpa det första man gör. Väl framme vid den klassiska vasaloppsbacken så blev det helt stopp precis som under vasaloppet bara det att på nattvasan är det ju fristil och det blir nog lite stökigare i kön på vägen upp. Iallafall så hörde jag det från flera stycken att det “var värre än vasaloppet”. Men vad vet jag mitt enda fokus låg på att försöka rädda utrustningen och att komma upp från backen med hela stavar. Plus att nu börja tävlingsdjävulen vakna till liv när jag såg på klockan vilken tid detta tog. Konstigt det där, jag hade ju sagt både till mig själv och Simon att vi bara skulle ta det lugnt och inte stressa. Väl uppe på krönet så gick det äntligen att börja åka lite skidor och jag och Simon hade en fantastisk sträcka fram till Smågan när vi lätt plocka ett par hundra placeringar. Och aldrig så har skidåkningen känts så lätt för mig, helt fantastisk känsla med ett par fantastiska Salomon S-lab carbon skate under fötterna! Jag kunde äntligen slappna av och jag hade ett helt fantastiskt glid!

Att skidåkningen helt plötsligt kändes “lätt” och avslappnad för mig gjorde att tävlingsdjävulen vakna än mer till liv och vi insåg ganska snabbt att det ju fanns stora möjligheter att slå min UV90 tid samt att försöka komma under 8 timmar. Fram till Mångsbodarna så gick allt som en dans, jag var självklart lite stressad i stationen som vanligt men Petra var där och lugna ner mig lite och gav mig en korv med bröd. Gött! Nu var det dags för den första riktiga utförsåkningen som jag varit lite halvt livrädd för men det visa ju sig att det var inte alls så farligt som jag trott utan i själva verket så var det ju väldigt enkel och behaglig åkning innan stigningen upp mot Risberg starta. Och ja den där stigningen mot Risberg, jag är inte alls glad för den. Tycker inte om den alls och i princip det enda jag tänkte på var att “aldrig att jag kommer springa uppför denna stigningen igen”. Men jag vet att det är en lögn, jag kommer ju stå i den där startfållan i augusti igen och starta på UV90.

Egentligen så var det ingen riktig dipp upp emot Risberg det är väl mer tanken att det är väldigt långt kvar till Mora som gör det lite halvt jobbigt. Och ja den där Risbergsbacken där alla kör omkull var ju faktiskt inte så farlig, visst jag våga inte stå på utan ploga mig ner men ja det var inte som jag trott. Vidare mot Evertsberg och här fick vi faktiskt en liten dipp båda två i backarna upp till Evertsberg. Men fortfarande ingen sån där riktig ultralöpnings dipp som man så härligt ibland kan få. Evertsberg och det börja bli kallt nu och den kommande utförsåkningen gjorde det inte bättre. Här frös både jag och Simon ordentligt och speciellt om fingrarna. Tog det klocka beslutet att stanna och försöka få lite värme i fingrarna och ett byte av vantar.

Mot Oxberg och Lundbäcksbackarna som automatisk gjorde att värmen kom tillbaka. Och den lilla dippen innan Evertsberg fanns det inga spår kvar av nu. Oxberg avverka vi snabbt och nu vet man om att den värsta sträckan är gjord och man börjar drömma lite extra om målgången i Mora. Även om det är hyfsat enkel åkning nu så gillar jag inte alls sträckan mellan Oxberg – Hökberg. En lång kuperad raksträcka där man inte får flyt i åkningen som avslutas med ännu en liten klättring upp emot Hökberg. Men väl i Hökberg så är det inga konstigheter kvar när man står på skidorna. I löparskorna brukar det ju kännas fruktansvärt här :)!!! Nu är det enkel åkning hela vägen till Eldris och Mora och nu hägrade verkligen Mora och Simon börja dra upp tempot.

Passerade Eldris och nu så var det en ensam siffra på kilometerskyltarna vilket är helt underbart när det börjar. Känslan när man väl når Mora parken och när man når skylten där det står 1Km kvar till Mora är obeskrivlig. Och känslan när man väl ser vasaportalen är nåt som man bör uppleva. Tillsammans korsa vi mållinjen med händerna mot skyn och det är ju så fruktansvärt skönt att korsa den mållinjen och vilken underbar känsla av att göra det tillsammans med en lagkamrat som man åkt tillsammans med i nio mil!

Nattvasan är en riktigt upplevelse med alla eldar och facklor längs vägen och en stor eloge till alla dessa fantastiska människor som står ute hela kvällen/natten och hejar fram alla oss skidåkare i spåren. Ni är fantastiska!!!

/Marcus

Nattvasan Sweden Runners

 
By |mars 18th, 2018|Sweden runners|0 Comments

Nattvasan del 1

Sweden Runners Nattvasa

Hade ni frågat mig (Marcus) för två veckor sen om jag skulle åka nåt av Vasaloppen i år så hade jag nog bara skrattat och svarat att det lär inte hända. Och om jag ska åka så är det absolut tidigast nästa år. Och ärligt talat så har mina tankar gått så hela vintern. Visst har jag åkt en del skidor denna vinter men inga mängder och för två veckor sen så hade jag väl avverkat ca 20 mil totalt på längdskidor varav fyra av dom milen åktes förra säsongen. Men förra fredagen så åkte vi in och kollade på Kortvasan och när jag såg alla dessa fantastiska prestationer från alla skidåkare och när dom passerade Vasaportalen i Mora så började min hjärna komma på andra tankar. Jag vet ju hur fantastiskt det är att gå i mål i Mora. Jag har gjort det två gånger på Ultravasan 90 och det är faktiskt dom enda två gångerna jag har fällt glädjetårar efter ett lopp. Det är en helt fantastisk känsla som bör upplevas.

Så min hjärna kom på andra tankar och snabbt skickades det iväg ett meddelande till en kompis i Älvdalen med frågan ska vi åka Nattvasan? Man måste åka som lag om två på Nattvasan och anledningen till att jag väljer att åka Nattvasan är för att jag åker/kör skate och Nattvasan är det enda fristilsloppet under vasaveckan. Hur säger man? Åker eller kör man skate? Hmm så mycket vet jag om skidåkning. I vilket fall som helst så fick jag ganska snabbt ett svar i form av ett JA!

Alltså en vecka kvar till start så det blev till att ut och mata några extra mil på lördagen och ett långpass på söndagen. Mil som jag tror blev väldigt nyttiga för mig för det var under dessa två dagar som jag började faktiskt känna mig riktigt bekväm på skidorna och kunde åka mer avslappnat. Blev ett par till korta pass nu dagarna innan start varav ett sluta med ett paniksamtal till en vallaexpert då jag helt plötsligt insåg att kylan gjorde snön extremt kärv så det kändes som att jag åkte med klister under skidorna.

Så med några extra mil på skidorna och lite vallahjälp så stod vi där tillsammans som team Sweden Runners i startfållan i fredags kväll redo för ett riktigt äventyr där jag/vi inte hade en aning om hur det skulle sluta. Både jag och Simon min lagkamrat var båda debutanter i skidlopp vilket gjorde det lite mer spännande. Och vilken känsla att stå i den startfållan när dom ber alla att släcka pannlamporna för att sedan 50 sek innan start be alla att tända upp lamporna igen. Jag tyckte det var riktigt mäktigt när jag stod i startfållan men det måste vara ännu mäktigare att få se det på avstånd som åskådare.

50 sekunder till start och nu känner jag att detta blogginlägg kommer bli riktigt långt om jag ska dela med mig av en liten racerapport också plus att jag börjar bli lite trött i ögonen, har fortfarande lite sviter kvar sen i fredagsnatt :)! Så försöker ta tag i detta imorgon igen så att jag kan dela med mig av loppet!

Ha en trevlig kväll!
/Marcus

 
By |mars 4th, 2018|Sweden runners|0 Comments

Två års lidande är förhoppningsvis på väg mot sitt slut

Sweden Runners bloggKroniskt kompartmentsyndrom i höger underben
Det hela började april 2015 då jag började få rejäl mjölksyra i underbenet bara efter ett par minuters aktivitet och foten domnade av oftare och oftare och det kändes som att springa på en veckad strumpa och en fotsula som kändes rund, svårt att beskriva men det är rätt läskigt att springa på en avdomnad fot. Jag trodde att det var något tillfälligt men efter Kullamannen i april 2015 förstod jag att något var riktigt fel. Där blev det totalstopp i underbenet bara ett par minuter efter start och jag fick släpa benet efter mig och det konstiga var att efter en liten stunds vila var jag helt återställd och kunde springa obehindrat igen i ett par minuter, men sedan upprepade det hela sig om och om igen i 3 timmar.

Jag kontaktade IKlinik i Malmö som är specialiserade på idrottsskador och de misstänkte väldigt snabbt att det var ett kroniskt kompartment jag dragit på mig. Jag fick stötvågsbehandling och akupunktur men tyvärr hjälpte det inte. Jag körde lite rehab övningar men tappade motivationen när jag kände att det inte gav mig någon bättring. Optimistisk som jag är så anmälde jag mig trots allt till en del lopp som jag led mig igenom men jag måste ändå säga att jag lärt mig massor om mig själv under denna tiden och det är ATT DET ÄR INTE TIDEN SOM RÄKNAS UTAN UPPLEVELSEN för så har det verkligen varit för mig, jag har fått släpa mitt ben, stå still och vila, gått stora delar av de lopp jag varit med i de senaste 2 åren men jag har ändå velat vara med för upplevelsen, få vara delaktig, få träffa alla härliga löpare och få vara en del av stämningen och få ta del av upplevelsen.

Sommaren 2016 flyttade vi till Dalarna och jag bestämde mig då för att kontakta en läkare för att få hjälp då jag nu insåg att det inte bara var löpningen som blev lidandes utan all aktivitet där underbenet fick vara aktivt tex gå uppför, cykla, gruppträningspass, skidåkning osv….

Jag fick träffa en läkare på vårdcentralen i Älvdalen i Juli 2016 som remitterade mig till ortopeden i Mora som även han misstänkte kroniskt kompartment men då jag in i det sista önska att slippa operation så fick jag en MR röntgen för att säkerställa att det inte var ett igensatt kärl i benet jag hade. Än en gång valde jag att avvakta med operationen då jag hoppades in i det sista att detta skulle gå över.

Oktober 2017 ringer jag upp min läkare på ortopeden i Mora och berättar att inget är förbättrat men att jag hört om en tryckmätning man kan göra för att mäta trycket i benet. Han förespråka inte tryckmätning då han menade på att det inte kan ge några pålitliga resultat och remittera mig till en specialist på ortopeden i Falun istället. Nu närmar vi oss ett slut :)

30 Januari 2018 får jag träffa denna fantastiska läkare, han konstaterade rätt snabbt att det rörde sig om ett misstänkt kroniskt kompartment och allt han sa var exakt som jag kände. Han berätta även om hur operationen skulle gå till vilket gav mig en helt annan bild än vad jag målat upp under dessa åren. Jag trodde att det skulle vara väldigt stort ingrepp och lång rehab men det visa sig att det är mindre snitt och att så snart jag tagit stygnen så får jag och bör jag börja träna igen :)

Så vad är Kroniskt kompartment? Här kommer en enklare förklaring

Fascian är den bindvävshinna som muskelbukarna ligger paketerade inuti. Fascian är ingen eftergivlig vävnad och det finns därmed en gräns för hur mycket utrymme det finns för volymökning.  

I underbenet finns det fyra olika muskelfack (kompartment). Ett främre, ett på utsidan av underbenet och två baktill (ett ytligt och ett djup)

När muskelbukarna blir för stora för sin hinna så blir symtomen en tilltagande smärta vid aktivitet där muskelfacket är ordentligt spänt och man får påverkan på känsel och kraft. Det blir svårt att använda muskeln normalt på grund av det ökade trycket inne i muskelfacket och cirkulationen blir sämre. Kärlen kläms åt och syretillförseln till vävnaden minskar.

Sweden Runners blogg

Ny opererad och nyvaken

Efter det besöket var jag helt övertygad om vad jag ville och det var att operera mig!

Väntetiden skulle vara upp till 6 månader vilket känns tungt när man bestämt sig samt när jag vet hur mycket aktiviteter jag ska vara med på i vår och sommar så efter några samtal om att jag gärna kommer om det dyker upp ett återbud så blir jag såååååå glad när dom i fredags ringde och fråga om jag kan komma in på operation redan på måndag (19/2).

Så här är jag nyvaken :)

På gott humör

Med fantastisk personal på avd 18 med gemensamt intresse (träning) så kände jag mig väl omhändertagen och på gott humör, tack till alla er som tog hand om mig denna dagen!

Så nu blickar jag framåt och med tårfyllda ögon när jag tänker på att jag kanske inom kort ska kunna vara aktiv utan att plågas av smärta. Jag är en person som ofta ler och gärna peppar och stöttar andra men ibland är det svårt att hålla masken när man själv lider. Nu längtar jag bara efter att få njuta fullt ut!!!!  It´s all about the smiles, not the miles :) 

/Petra

 
By |februari 21st, 2018|Sweden runners|0 Comments

Gesunda Mountain Challenge Snowshoe Race

Igår så var det dag för Gesunda Mountain Challenge Snowshoe Race! Jag har ju testat att gå i snöskor innan men vi har aldrig sprungit med snöskor så det skulle bli spännande att se hur det skulle gå. Fuskprovade dock lite i fredagskväll när jag säkert sprang hela 40 -50 meter med snöskorna på. Gesunda Mountain Challenge arrangeras av killarna bakom Morakniv Triathlon och det finns även en sommarvariant av detta, då med endast löparskorna på fötterna och det är precis som det låter en utmaning på Gesunda berget. Det gäller att ta sig från värdshuset vid Gesunda backarna hela vägen upp till toppen och toppstugan.

Nu skulle iförsig snösko racet vara hela 7 KM långt och avslutas med dom 2.5 KM som det är via slalombacken upp till toppstugan. Men killarna fick i sista stund korta ner banan pga att det faktiskt var för mycket snö detta året! Så det kom som en lite överraskning precis innan start att istället för planerade 7 KM så blev det nu istället att direkt gå på den riktiga utmaningen och ta sig an berget och den 2.5 KM långa banan med sina 270 höjdmetrar.

Starten gick och det kändes helt ok att springa i snöskorna och mina HOKA Speedgoat 2 satt som en smäck i snöskorna. Jag tog det väldigt lugnt i starten då jag vet att det gäller att spara så mycket kraft och energi som det bara går i dessa motbackelöp. Löpning på dom korta flacka partierna av banan och sen rask gång i motlutet var min plan. En plan som jag höll hela vägen in i mål och som överraskande tog mig först över mållinjen :)!

Detta var ett riktigt fint arrangemang som jag verkligen kan rekommendera och det delades ut väldigt fina priser. Jag gick hem med både en startplats till Morakniv Triathlon, ett presentkort som jag kan nyttja på Gesunda berget och en bluetooth högtalare! Jag tycker verkligen inte om vatten men med en startplats till ett triathlon är det väl en bra anledning att försöka lära sig simma detta året :)!

/Marcus Sweden Runners

DSC_0455DSC_0500

 
By |februari 4th, 2018|Sweden runners|0 Comments