Sweden Runners Nattvasa

Hade ni frågat mig (Marcus) för två veckor sen om jag skulle åka nåt av Vasaloppen i år så hade jag nog bara skrattat och svarat att det lär inte hända. Och om jag ska åka så är det absolut tidigast nästa år. Och ärligt talat så har mina tankar gått så hela vintern. Visst har jag åkt en del skidor denna vinter men inga mängder och för två veckor sen så hade jag väl avverkat ca 20 mil totalt på längdskidor varav fyra av dom milen åktes förra säsongen. Men förra fredagen så åkte vi in och kollade på Kortvasan och när jag såg alla dessa fantastiska prestationer från alla skidåkare och när dom passerade Vasaportalen i Mora så började min hjärna komma på andra tankar. Jag vet ju hur fantastiskt det är att gå i mål i Mora. Jag har gjort det två gånger på Ultravasan 90 och det är faktiskt dom enda två gångerna jag har fällt glädjetårar efter ett lopp. Det är en helt fantastisk känsla som bör upplevas.

Så min hjärna kom på andra tankar och snabbt skickades det iväg ett meddelande till en kompis i Älvdalen med frågan ska vi åka Nattvasan? Man måste åka som lag om två på Nattvasan och anledningen till att jag väljer att åka Nattvasan är för att jag åker/kör skate och Nattvasan är det enda fristilsloppet under vasaveckan. Hur säger man? Åker eller kör man skate? Hmm så mycket vet jag om skidåkning. I vilket fall som helst så fick jag ganska snabbt ett svar i form av ett JA!

Alltså en vecka kvar till start så det blev till att ut och mata några extra mil på lördagen och ett långpass på söndagen. Mil som jag tror blev väldigt nyttiga för mig för det var under dessa två dagar som jag började faktiskt känna mig riktigt bekväm på skidorna och kunde åka mer avslappnat. Blev ett par till korta pass nu dagarna innan start varav ett sluta med ett paniksamtal till en vallaexpert då jag helt plötsligt insåg att kylan gjorde snön extremt kärv så det kändes som att jag åkte med klister under skidorna.

Så med några extra mil på skidorna och lite vallahjälp så stod vi där tillsammans som team Sweden Runners i startfållan i fredags kväll redo för ett riktigt äventyr där jag/vi inte hade en aning om hur det skulle sluta. Både jag och Simon min lagkamrat var båda debutanter i skidlopp vilket gjorde det lite mer spännande. Och vilken känsla att stå i den startfållan när dom ber alla att släcka pannlamporna för att sedan 50 sek innan start be alla att tända upp lamporna igen. Jag tyckte det var riktigt mäktigt när jag stod i startfållan men det måste vara ännu mäktigare att få se det på avstånd som åskådare.

50 sekunder till start och nu känner jag att detta blogginlägg kommer bli riktigt långt om jag ska dela med mig av en liten racerapport också plus att jag börjar bli lite trött i ögonen, har fortfarande lite sviter kvar sen i fredagsnatt :)! Så försöker ta tag i detta imorgon igen så att jag kan dela med mig av loppet!

Ha en trevlig kväll!
/Marcus