Det har alltså redan gått ett år sen man sprang under den där Vasa portalen i Mora för första gången. Det var faktiskt ett helt magiskt ögonblick och det var första gången som jag fällde en tår efter en målgång. Och nu är det dags igen. På lördag ställer jag mig i starten i Sälen igen och ska ta mig dom 90 kilometrarna till Mora!

Det är ju faktiskt väldigt konstigt att man väljer att ställa sig på den där startlinjen igen när man vet hur ont det gjorde förra året. Jag hade så mycket hjärnspöken efter 46km i Evertsberg som bara sa till mig hela tiden att det var dags att bryta. Då hade jag redan kämpat med väldigt mycket smärta i mina lår i ca 10km och jag kunde inte riktigt förstå hur jag skulle kunna ta mig till Mora. Petra fanns på plats i Evertsberg då och peppa mig till att fortsätta vilket jag är glad för idag. Men det gör ont att springa ultramarathon och det är egentligen den blandningen av smärta och att vara helt tömd på energi som gör att jag ställer mig på startlinjen än en gång. Det är alltid det jag ser tillbaks på efter ett lopp och det är det som faktiskt gör mig väldigt stolt över mig själv att jag kan och att jag övervinner den smärtan och den känslan av att vara helt tömd och tar mig hela vägen till mål.

Förra året så sprang jag mesta delen av loppet ensam och det funkar det med men i år så är tanken och förhoppningen att springa tillsammans med ett par andra glada löpare. Det är alltid skönt att kunna prata bort ett gäng kilometrar. Tyvärr så kommer jag inte ha Petra som support i år då hon själv kommer att ställa upp i VasaKvartetten och springer sträckan mellan Evertsberg och Hökberg på 25km. Petra har varit med mig på dom flesta av loppen jag sprungit, några har vi sprungit tillsammans och några gånger har hennes support och peppande varit helt avgörande för mig på vägen mot målet. Så jag kommer sakna att ha henne som support längs vägen detta året.

I år så kommer jag att springa i ett par Hoka One One Speedgoat 2. En sko som är inspirerade av Karl Melzter, som håller rekordet för att ha vunnit flest 100-miles trail tävlingar. En helt underbar sko som jag verkligen kan rekommendera. I Evertsberg så kommer jag ha ett par Hoka One One Clifton liggandes i dropbagen. Tror inte att jag kommer att behöva byta skor men det är alltid bra att ha ett par extra i dropbagen på dessa långa sträckorna.

Hoka

Nu ser vi fram emot lördag så får ni veta mer i nästa inlägg hur det gick!

//Marcus