Jag är nu inne i det första av två riktigt tunga träningsblock á tre veckor fram emot formtoppning och huvudlopp. Denna typ av tunga grundträning kan, som jag upplevt det, ge två olika effekter. Antingen känner jag mig trött och rätt tung hela blocket igenom, för att när jag kommer till den lättare träningsveckan efter fyra veckor känna att det släpper och formen kommer. Eller så blir det som nu, att jag trots hög mängd, nivåer per vecka som jag enbart kom upp i under några enstaka tillfällen 2018, känner att formen snarare stiger ju mer jag tränar! En rätt skön känsla helt enkelt, men som också kan få en ur spår om man därigenom tänker “Ja men detta går ju så bra att jag borde kunna träna ännu mer/tuffare” och därigenom ökar och drar på sig problem som skador eller dylikt. Jag är trygg i att jag trappat upp träningen både vad gäller mängd och intensitet tillräckligt som det är och kör på enligt det träningsprogram jag lagt.

En ny detalj i min träning som jag tror kan ha bidragit till denna positiva effekt är införandet av sportdryck från min sponsor Tailwind Nutrition på alla långpass, detta har jag tidigare hållt mig till enbart något enstaka pass före tävling och sedan under tävlingen för att hålla nere kostnaderna, jag är ju trots allt student och fembarnspappa =)

Men även genom att använda ett kosttillskott från Watt, RM1 Recovery Mix, efter de pass där jag känt mig sliten muskulärt efteråt. Jag har tidigare ansett att kosttillskott överlag inte gett mig något då jag äter en allsidig kost och inte upplevt någon direkt effekt av t.ex. proteinshakes och liknande. Men denna produkten tillför det som behövs direkt efter utmattning och som är svårt att få i sig genom kosten. Detta upplever jag har bidragit till en tydligt förbättrad återhämtning jämfört med tidigare och har bidragit till att jag inte känt mig lika sliten som innan när det är dags för nästa pass.

 

wattbcaa

Loppet som är vårens huvudmål, 100 miles of Istria, har jag sprungit en gång tidigare, 2018, men även 2017 då jag sprang en något kortare sträcka, 108 km. Skillnaden i min förberedande träning i år, förutom den ökade mängden, är att jag lagt in betydligt mer av och mer regelbunden backträning. 2017 tog mina lår helt slut av de många och långa nedförsbackarna i den subalpina miljön strax söder om de slovenska alperna. 2018 var det istället klättringarna uppför som knäckte mig. Därför gör jag nu ett ärligt försök att förbättra mina chanser till ett lopp där jag känner att jag får ut maximalt av mig själv genom denna träning. Det är en så tråkig känsla när man tvingas gå stora delar under de sista timmarna av loppet för att bergen har knäckt en på det ena eller andra sättet.

MIcKe
Träning med stavar upp och nedför de brantaste backarna i Änggårdsbergen.

sunny

Hittills har jag klarat mig från förkylningar och magsjuka som härjat bland barnen i år. Det känns skönt! Bara att köra på nu.